Hur ser sambandet ut över tid mellan barns och ungas livsvillkor i Västra Götaland och deras hälsoutveckling? Det vill Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté ta reda på genom forskningssamverkan i en så kallad kohortstudie där omkring 20.000 ungdomar bjuds in att delta under minst tio år. Studien, som är en del i Västra Götalandsregionens åtgärdspaket för ökad social hållbarhet och en mer jämlik hälsa som regionfullmäktige antog den 24 september 2013, presenterades vid en pressträff tidigare idag.
Inledningsvis, i en pilotstudie under 2014 och 2015, kommer 200 elever i årskurs sju från områden i Västra Götaland med olika socioekonomisk karaktär att omfattas. Speciellt angeläget är att rekrytera barn som normalt är svåråtkomliga i denna typ av studier. Detta för att kunna dra slutsatser om skillnader mellan socioekonomiska grupper och skillnader mellan olika delar av Västra Götaland.
Med samtycke från ungdomarna och deras vårdnadshavare ska ungdomarna tillfrågas om att fylla i frågeformulär om familj, vänner, skola, graden av självupplevd stress och psykisk hälsa samt genomgå fysiska undersökningar, till exempel mätning av blodtryck, puls, blodsocker, insulin och kolesterol.
Alla elever i årskurs sju bjuds in att delta
I nästa steg planeras alla elever i årskurs sju i Västra Götaland, cirka 20.000 ungdomar, att bjudas in för att delta i studien som ska sträcka sig över minst tio år och där samma individer följs genom studien.
- För att förstå och förebygga tidig utveckling av psykisk och fysisk ohälsa är det nödvändigt att följa individer över tid. Studier som undersöker samband mellan socioekonomisk status, psykosocial stress, födelseland och fysisk hälsa saknas, även internationellt. Därför behöver vi ett vetenskapligt underlag för att kunna skräddarsy preventiva program på individ-, skol- och samhällsnivå, säger Peter Friberg, professor/överläkare vid avdelningen för klinisk fysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Samverka för att utveckla ny kunskap
Forskning visar att det finns starka samband mellan till exempel fattigdom och ohälsa men den ger inte tillräcklig kunskap om varför och på vilka sätt familjens socioekonomiska förhållanden påverkar barns hälsoutveckling.
- För att kunna utveckla kunskapen om hur vi kan minska skillnader i hälsa behöver vi knyta samman erfarenhetsbaserad kunskap med forskning och vi måste samverka över organisationer och professioner - tjänstemän, politiker och forskare. Med denna studie får vi möjlighet att göra just detta, säger Elisabeth Ramberg, folkhälsochef Västra Götalandsregionen.
Samling för social hållbarhet och jämlik hälsa
I Västra Götaland har vi generellt en god hälsa, men skillnaderna i hälsa är stora mellan olika grupper, och de ökar. För att minska skillnader i hälsa krävs åtgärder för trygga och goda uppväxtvillkor, för ökat arbetsdeltagande och för åldrande med livskvalitet. Det slog Västra Götalandsregionen fast den 24 september i år då regionfullmäktige antog dokumentet "Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland" som arbetats fram i samverkan med en rad välfärdsaktörer i Västra Götaland.
- Åtgärder krävs genom hela livscykeln men avgörande viktigt för ett långsiktigt socialt hållbart Västra Götaland är de tidiga insatserna. Att skapa förutsättningar för att alla barn får en trygg och god uppväxt och kan utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt. Därför har vi initierat denna studie kring sambandet mellan ungas livsvillkor i Västra Götaland och deras hälsoutveckling, säger Jan Alexandersson (V), ordförande Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté.
Kontakpersoner för mer information:
Göran Henriksson, samhällsmedicinsk rådgivare, folkhälsokommitténs sekretariat Västra Götalandsregionen, mobil 0709-94 85 43.
Peter Friberg,
professor/överläkare, avdelningen för klinisk fysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tel 031-342 15 96.
Jan Alexandersson (V), ordförande Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté, mobil 070-661 41 74.
Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, Västra Götalandsregionen, mobil 0700-82 39 43.