Sjukhusens arbete mot vårdskador i syfte att stärka patientsäkerheten är effektivt och ändamålsenligt, men det finns samtidigt mycket som kan göras bättre. Ett exempel är att stödet i form av styrning och ledning från regionstyrelsen inte är tillräckligt tydligt.
Det framgår av en granskning som regionens revisorer nyligen genomfört. De ville veta vad regionens fyra största sjukhus gör för att minska de skador som en del patienter drabbas av när de ligger på sjukhus.
Förutom den bristande styrningen och ledningen pekar revisorerna på att det inte finns någon planmässighet i utbytet av erfarenheter och kunskaper. Man beskriver det som sällsynt. Säkerhetsarbetet är oftast av lokal art och väcks därför mestadels på hemmaplan.
Även mätningen och uppföljningen av skadorna sker lokalt. Rapporteringen når inte alla personalgrupper, särskilt läkarna uppfattas som svårnådda.
I Västra Götalandsregionen uppkommer uppskattningsvis cirka 20 000 vårdskador varje år. Utöver att patienter och deras familjer drabbas är det dessutom en dyr affär för regionen. Dessa 20 000 vårdskador genererar uppskattningsvis 120 000 extra vårddygn på sjukhus och ungefär 10 000 extra besök på mottagningar.
I rapporten anges tre områden där det krävs särskilda insatser:
- hanteringen av remisser,
- överföringen av läkemedelsinformation för patienter som går från en vårdgivare till en annan
samt
- samverkan mellan sjukhusen och andra vårdgivare, som primärvården och kommunerna
Revisorerna ser allvarligt på att man inte kan följa remisserna och därmed riskerar att de försvinner ur hanteringen. De menar även att information om ordinerade läkemedel måste kunna föras över mellan vårdgivare på ett säkert sätt.
Likaså är samverkan mellan vårdgivarna mycket viktig för patienterna, eftersom sämre patientsäkerhet leder till fler vårdskador. Vårdgivarna borde dessutom reglera villkoren för samverkan i särskilda avtal, menar revisorerna.
Länk till rapporten (nytt fönster).
KOMMENTARER
Kerstin Brunnström, s, ordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
- Det är glädjande att revisionsrapporten visar att vårdskadearbetet inom Västra Götalandsregionen är effektivt och ändamålsenligt och att verksamhetskulturerna vid de granskade enheterna kännetecknas av ökad medvetenhet om säkerhetstänkande. Detta stämmer väl överens med min bild av patientsäkerhetsarbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är ett område som styrelsen för SU lägger stor vikt vid och följer noga.
- De förbättringsmöjligheter som man pekar på inom remisshantering, läkemedelshantering i vårdens övergångar samt samverkan mellan sjukhus och andra vårdgivare är områden som SU fortsätter att fokusera på kommande år. Sjukhuset arbetar bland annat med utbyggnad av central remisshantering i form av så kallade kontaktpunkter, med läkemedelsavstämningar och läkemedelsberättelser liksom med samordnad vårdplanering.
- Rapporten pekar även på behovet av ökad regional samordning och hjälp i det här arbetet vilket jag också ställer mig bakom. Behovet är stort av stödsystem inom t ex remisshantering och beslutsstöd.
Lennart Frennemo, c, förtroendevald revisor:
- Vårdskador orsakar inte enbart stort lidande, utan kostar uppskattningsvis en miljard kronor per år, bara i Västra Götalandsregionen.
- Utvecklingsarbete för att förhindra vårdskador förekommer, men är huvudsakligen lokalt förankrat.
- Regional ledning och samordning saknas och spridning av kunskaper är sällsynt. Regionstyrelsen bör via hälso- och sjukvårdsutskottet stödja och samordna det arbete för ökad patientsäkerhet som nu pågår. Det behövs en regional samordning för hela det förebyggande arbetet.
- Det här är en lärande rapport som är värd att ta till sig.