Många patienter som kommer in akut till sjukhus på grund av hjärninfarkt uppger att de under en längre tid varit mycket stressade innan de fick sin stroke. Det visar en unik patientstudie som genomförts i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
- Det verkar finnas ett samband mellan stress och stroke, men detta ska tolkas med stor försiktighet. Vi har frågat om självupplevd stress hos strokepatienterna, och det finns ju en risk att patienter som precis haft en hjärninfarkt minns fel eller övertolkar när det gäller stressnivån, säger Katarina Jood som är forskare vid Sahlgrenska akademin och neurolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I studien fick nästan 600 patienter svara på ett frågeformulär, senast tio dagar efter det att de lagts in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för akut hjärninfarkt. I frågeformuläret fick patienterna välja mellan sex olika alternativ för att ange hur stressade de känt sig före sin stroke, från ”aldrig stressad” till ”ständigt stressad under de senaste fem åren”. Patienternas svar jämfördes med en frisk kontrollgrupp som fick svara på samma fråga.
– Vi kunde se att det finns en oberoende koppling mellan självupplevd psykologisk stress och stroke. Ett helt nytt fynd var att kopplingen mellan stress och stroke varierar mellan olika typer av hjärninfarkt, säger Katarina Jood.
Studien visar att det finns en koppling till stress i de fall där slaganfallet beror på åderförkalkning i halsens kärl eller på proppar som uppstått lokalt i hjärnans mindre kärl. Kopplingen fanns också för de patienter där det inte gått att fastställa vad slaganfallet berodde på. Däremot kunde forskarna inte se något oberoende samband med stress för de patienter som fått stroke på grund av en blodpropp från hjärtat.
– Vi vet inte varför stress verkar spela en större roll för vissa typer av stroke, men det är ett viktigt fynd eftersom det öppnar för fler studier om vilken roll stress spelar för uppkomsten av stroke, säger Katarina Jood.
FAKTA STROKE
Stroke kallas också slaganfall och beror i 85 procent av fallen på hjärninfarkt (så kallad ischemisk stroke) och i 15 procent av fallen på blödning i hjärnan. Patienten kan få rörelsehinder, känselstörningar och svårigheter att tänka och tala. Stroke är den vanligaste orsaken till långvarigt vårdberoende. Varje år drabbas 30 000 svenskar.
Klinisk forskning i samarbete
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.