För första gången i världen har forskarna vid Sahlgrenska akademin framställt ett blodkärl av stamceller som använts vid en operation av en tioårig flicka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Med hjälp av detta blodkärl kunde kirurgen/professorn Michael Olausson skapa en ny förbindelse mellan levern och tarmen som var nödvändig för att bota flickan. Hon mår idag bra och prognosen bedöms som mycket god.
Flickan har sedan första levnadsåret levt med en propp i det kärl som för blod från tarmpaketet till levern. Detta innebär att man löper risk för att få livshotande blödningar. Tillståndet kan botas om man lyckas leda blodet rätt, det vill säga tillbaka in i levern. Operationen kan i bästa fall utföras med kärl från andra delar av kroppen på patienten, men kan leda till levertransplantation om operationen inte lyckas för att man inte har tillräckligt med blodkärl. Levertransplantation innebär livslång behandling med immundämpande läkemedel.
I det aktuella fallet användes blodkärl från en avliden donator. Kärlet behandlades sedan kemiskt för att få bort alla celler och arvsmassa. Kvar blev bara stödjevävnad. Därefter togs stamceller från flickans benmärg och dessa tillsattes till stödjevävnaden. Under knappt fyra veckor växte ett nytt kärl fram. Detta användes vid operationen för att skapa den nya förbindelse mellan levern och tarmen som var nödvändig för att bota flickan.
– Operationen som utfördes för drygt tre månader sedan har gått bra utan några väsentliga komplikationer och är alltså vad vi känner till den första av sitt slag i världen med denna teknik. Flickan mår idag bra och vi bedömer prognosen som mycket god. Eftersom kärlet tillverkats av hennes egna stamceller behöver hon inga mediciner för att undvika avstötning, säger kirurgen Michael Olausson vid Transplantationscentrum och professor vid Sahlgrenska akademin.
Ingreppet visar att det faktiskt är möjligt att med stamceller tillverka nya blodkärl med ett tidigare blodkärl som mall. Detta kan leda till, att tillståndet som flickan hade drabbats av, nu kan botas lättare och med mindre risk för patienten. Resultatet av denna operation kan även innebära tillämpningar inte bara på flickans tillstånd, utan också på en rad andra forskningsområden.
– Nästa steg är att intensifiera forskningen kring återskapande av andra organ och utveckla metoden på artärer, för att bland annat hjälpa patienter i behov av dialys och kranskärlsoperationer, men även hela organ, säger Michael Olausson och tillägger:
– Besparingen för sjukvården kan också bli mycket stor, framför allt den dag då till exempel njurar kan produceras på detta sätt, eftersom hela läkemedelsanvändningen då kan minskas drastiskt. För patienten innebär det också att biverkningar av de läkemedel som idag måste ges undviks helt.
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.