Skaraborgs Sjukhus bedriver psykiatrisk vård på flera olika sätt. En framgångsrik metod är mellanvården och kan betyda att personal träffar patienter i deras hem, på ett fik eller på biblioteket. Resultat: Antalet inläggningar har minskat märkbart de senaste fyra åren.
Förbättringsarbetet inleddes 2010 och sattes i verket året därpå under namnet mellanvården och utgår från Skaraborgs Sjukhus Falköping. Syftet är att patienten ska ges stöd och specialistvård innan ett insjuknande sker i psykos, för att därmed minska antalet återfall i psykisk sjukdom efter utskrivning från sjukhus och således bidra till att minska antalet inläggningar inom heldygnsvården.
Patienten väljer mötesplats
–Vi började i liten skala med att söka upp patienterna i miljöer som de själva väljer och där de känner sig bekväma. I dag använder vi tre bilar med två personer i varje som är ute i hela Skaraborg och besöker patienter fem dagar i veckan. De kanske träffas hemma hos patienten, tar en fika ihop eller ses på biblioteket, berättar enhetschef Christina Kobayashi.
Resultatet är mycket bra.
Resultaten talar för sig själva
Det har gjorts två utvärderingar, som i total tid sträcker sig från januari 2011 fram till och med augusti 2014. De visar följande:
• Den genomsnittliga inläggningen i två olika patientgrupper har minskat från 46,8 procent till 8,2 respektive 41,8 procent till 5,7.
• Räknat i antal inläggningsdagar innebär detta en genomsnittlig sänkning med 82,6 procent för patientgrupp 1 respektive 86,3 procent för den andra patientgruppen.
• De patienter som ingått i mellanvårdsprojektet har var och en i genomsnitt besparats drygt 50 dagars slutenvård per år.
Viktigt med kontinuitet
Vad är det som gör att mellanvården fungerar så bra?
– En förklaring är att vi har en god kontinuitet, det vill säga att patienterna träffar samma vårdpersonal som de är bekväma med. En annan är att vi är flexibla och till exempel kan träffa patienter på kvällar, när de är lediga, säger Jane Ek Persson.
– Men den viktigaste förklaringen är nog att vi sätter patienten i centrum, det är han eller hon som säger hur detta ska gå till, det är inte personal som bestämmer upplägget, säger Lena Ahlin Svensson.
Håller sig till "körplanen"
Tillsammans med brukaren gör man upp en ”körplan” och sätter upp mål, som kan vara av skiftande karaktär; att sluta röka, kunna gå till badhuset eller att ha en fungerande vardag.
Det är ingen tvekan om att insatserna från de anställda inom mellanvården är uppskattade. Så här skriver en av patienterna om vården:
”Man får så mycket kunskap och insikter om problematiken och detta gynnar mig väldigt mycket. Det hjälper till att göra diffusa saker mer konkreta. Man får också en beredskap för hur man skall handla om man blir dålig och detta skapar trygghet. Ju mer kunskaper man får på det psykiatriska området desto bättre är det.”
En bättre insikt
Christina Kobayashi förklarar att mellanvårdens personal arbetar strukturerat efter metoden integrerad psykiatri och psykopedagogiska insatser i form av patientutbildning.
– Vi anordnar även anhörigseminarier och studiecirklar, där både patient och närstående kan delta. Patienterna är väldigt aktiva själva och det är viktigt, eftersom de då får en större insikt om sin sjukdom och hur den kan förebyggas, säger Christina Kobayashi.
Bildtext: Foto: Bild och Media
Lena Ahlin Svensson, skötare/case manager, Jane Ek Persson, skötare/case manager, Mats Johansson, psykolog, Sara Tinnert, skötare och Fazile Muja, skötare.
Högupplöst bild på mellanvårdens personal