För invånarna i Herrljunga, Lerum, Alingsås och Vårgårda knyts nu ett allt tätare nätverk som ska erbjuda trygghet för patienter och närstående som drabbats av sjukdomar som inte kan botas, och för vården i livets slutskede. Den 12 april inviger Drottning Silvia en ny palliativ vårdenhet på Alingsås lasarett och den blir en viktig kompletterande länk i vårdkedjan för vården i livets slutskede.
När sjukvården inte längre kan bota blir inriktningen i stället att göra den tid som är kvar så bra som möjligt. Det kan till exempel handla om att vara smärtlindrad och fri från andra symtom och att få hjälp med ångest och oro. Omsorgen om de närstående är också en viktig del av den palliativa vården.
I patienternas hem
Den kommunala hemsjukvården är central när det gäller den palliativ vården. Kommunernas sjuksköterskor och undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ger invånarna vård i hemmet och i de särskilda boenden och korttidsboende som kommunen erbjuder.
Sedan många år finns också ett palliativt öppenvårdsteam vid Alingsås lasarett. Jerry Dahlberg är överläkare i det palliativa teamet sedan många år. Han är ansvarig läkare för de patienter som knyts till teamet.
Trygghet i en utsatt situation
- Hemsjukvården gör ett jättebra jobb och finns tillgängliga dygnet runt för patienten, säger han. I det palliativa teamet stödjer vi dem med till exempel läkemedelsordinationer och vissa behandlingar. Vi jobbar också med utbildning till exempel när det gäller symtomlindring för sjuksköterskorna i den kommunala vården.
- Många vill vara i sin hemmiljö när man är svårt sjuk och döende och då är det viktigt att man kan få den hjälp man behöver där och att man kan känna sig trygg. Att patienterna nu får möjlighet att smidigt komma in till sjukhusets palliativa vårdenhet när de behöver det ger en ökad trygghet.
Gott samarbete
Under fjolåret hade drygt 200 patienter hjälp av det palliativa teamet. En stor andel var cancerpatienter.
- Vi har ett mycket gott samarbete med det palliativa teamet, säger Sanna Gonzales Engelbrektsson, chef för de drygt 30 sjuksköterskorna i Lerums kommunala vård.
- Teamet är tillgängligt för våra patienter och ger kommunens personal ett bra stöd och utbildning.
Ny länk i kedjan
Med den nya enheten för palliativ vård på Alingsås lasarett kompletteras vårdkedjan:
- Det här är en länk som fattats i vårdkedjan, säger sjukhusdirektör Hans Holmberg. Det kommer att betyda mycket för invånarnas trygghet. För sjukhusets del betyder det här att vi samlar och utvecklar kompetensen kring den palliativa vården som på det viset kan förbättras både medicinskt och omvårdnadsmässigt.
Direkt in på sjukhuset
- Det blir väldigt bra med den palliativa vårdavdelningen, menar Gunnel Wessbo, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Herrljunga kommun. Det betyder mycket för tryggheten för patienter och deras närstående att de kan komma direkt in på sjukhuset, utan att passera akuten. Och att de där möter läkare och annan vårdpersonal som de redan är bekanta med.
Sanna Gonzales Engelbrektsson håller med:
- Det här blir ett jättebra komplement för våra patienter, säger hon.
Åtgärdsavdelning – inte hospice
De palliativa vårdenheterna är inte ett hospice dit man kommer för att dö.
- Det är en åtgärdsavdelning, berättar Elisabet Löfdahl, överläkare på den nya avdelningen. Hit kan patienterna komma om de till exempel har en svårbemästrad smärta och behöver hjälp med medicineringen eller av andra skäl behöver vara inlagda på sjukhuset en tid.
Den nya avdelningen kommer att arbeta tätt ihop med det palliativa teamet.
- Det är en väldigt positiv satsning. Vi blir en genomtänkt del i en helhet och kan komplettera den palliativa vården i övrigt, säger Elisabet Löfdahl.
Kort om palliativ vård
I det svenska palliativregistret, som finns på www.palliativ.se, registreras vården av döende i Sverige. Registret används bland annat för utveckling av vården och för forskning. Där har man följande målsättning för den palliativa vården, uttryckt ur patientens perspektiv:
Jag…
…och mina närstående är informerade om min situation.
…är smärtlindrad.
…är lindrad från övriga symtom.
…är ordinerad läkemedel vid behov.
…vårdas där jag vill dö.
…behöver inte dö ensam.
…vet att mina närstående får stöd.
I dagarna har det första nationella vårdprogrammet för den palliativa vården blivit klart. I detta finns bland annat definitioner kring vad palliativ vård, hur organisationen bör se ut och beskrivningar av hur olika tillstånd ska behandlas till exempel när det gäller smärta, oro och ångest.