Under våren 2013 fick regionens ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet svara på frågor om sin användning och erfarenhet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Resultatet har sammanställts till en rapport som ger en enhetlig och samlad bild av hur droganvändningen ser ut bland kommunernas unga invånare.
I undersökningen har ungdomarna även fått svara på frågor kring spelvanor, fritid, skola och familj.
Stora skillnader mellan kommunerna
För regionen som helhet är resultaten när det gäller drogvanor i stort sett i nivå med genomsnittet för hela riket. Det finns dock stora skillnader mellan de enskilda kommunerna vad gäller de flesta områden som har undersökts. Till exempel varierar andelen rökare i årskurs nio från cirka fem procent till cirka 40 procent. Så kallad intensivkonsumtion av alkohol bland gymnasielever varierar från cirka 20 procent till cirka 50 procent.
Undersökningen har genomförts av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, på uppdrag av Västra Götalandsregionen, genom de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna och folkhälsokommittén. Arbetet har skett i nära samarbete med kommunerna och länsstyrelsen.
CAN har gjort den heltäckande undersökningen för Västra Götaland i samband med sin årliga riksundersökning av skolungdomars drogvanor. Undersökningen i Västra Götaland omfattar cirka 12 000 enkätsvar från elever i årskurs nio och lika många från gymnasiets år två.
Samordning av stort värde
Det är första gången sedan år 1999 som en gemensam undersökning och sammanställning görs av drogvanorna bland regionens unga invånare.
- Undersökningar och uppföljning av ungdomarnas drogvanor har annars gjorts av kommunerna utan samordning vilket inneburit att olika metoder och olika tidsintervall har använts. Detta har försvårat jämförelser mellan kommuner och jämförelser över tid, säger Helena Svernling, planeringsledare vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.
- Det som är nytt och särskild intressant är att vi på detta sätt kan få större kunskap om ungdomar från de olika kommunerna oavsett i vilken kommun de går i skola, säger epidemiologen Barbara Rubinstein på hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.
Förutom huvudrapporten får kommunerna tillgång till tabellmaterial, data och kommunspecifik information som kan analyseras vidare och användas i det drogförebyggande arbetet utifrån den enskilda kommunens behov.
Resultat
Några resultat från undersökningen:
Alkohol: En mångårig trend av sjunkande andel elever som dricker alkohol fortsätter.
I Västra Götaland årskurs nio uppger 44 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna att de druckit alkohol någon gång under de senaste tolv månaderna. Det är i nivå med genomsnittet för riket. Motsvarande siffror för år två på gymnasiet är 77 procent för pojkar och 80 procent för flickor (riket: 77 procent för både pojkar och flickor.)
Sju procent av pojkarna i årskurs nio Västra Götaland och lika många av flickorna uppger att de varit berusade vid 13 års ålder eller tidigare.
Det vanligaste sättet att komma över alkohol är genom en pojk- eller flickvän, kompis eller kompisars syskon.
Ett område där Västra Götaland sticker ut jämfört med riket i stort är den genomsnittliga årskonsumtionen av alkohol i gymnasiets år två, där Västra Götaland ligger nio procent högre än rikssnittet.
Narkotika: Cannabis är sedan många år den vanligaste narkotikan i årskurs nio såväl som i gymnasiet.
Cirka fem procent av både pojkar och flickor i årskurs nio i Västa Götaland uppger att de använt narkotika någon gång under de senaste tolv månaderna. På gymnasiet är motsvarande siffra 14 procent för pojkar och nio procent för flickorna.
Sniffning/boffning: Att sniffa var betydligt vanligare på 70-talet än idag. I årskurs nio i Västra Götaland uppger tre procent att de sniffat/boffat de senaste tolv månaderna, och i gymnasiet är andelen två procent.
Tobak: Elva procent av flickorna i årskurs nio i Västra Götland och 14 procent av pojkarna uppger att de röker. På gymnasiet röker 28 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna.
Av pojkarna är det nio procent som snusar i årskurs nio och 22 procent på gymnasiets år två. Av flickorna är det två procent som snusar både i årskurs nio och på gymnasiet.
Cirka 20 procent av eleverna i årskurs nio i Västra Götaland uppger att de var 13 år eller yngre första gången de rökte eller snusade.
Workshops kring resultaten
Länsstyrelsen har ett regionalt uppdrag att samordna det drogförebyggande arbetet i länet och att stödja kommunerna i deras lokala arbete.
- Vi ska ta vara på den kunskap vi nu har om drogvanor bland ungdomar, och se till att de insatser vi gör är effektiva och möter de behov vi ser i länet och i enskilda kommuner, säger Ulrika Ankargren, länssamordnare på länsstyrelsen.
- Under hösten kommer det att hållas workshops på flera platser i regionen för att knyta ihop resultatet från undersökningen med konkreta åtgärder för att minska ungdomars användning av alkohol, narkotika, dopning och tobak, säger Ulrika Ankargren.
Kunskap även kring skol- och familjesituation
Eleverna har i undersökningen även fått svara på frågor kring så kallade risk- och skyddsfaktorer som mobbning, skolk, skoltrivsel, familjesituation och andra relationer.
- Huvudrapporten fokuserar på ungdomarnas drogvanor men även kunskapen vi nu har kring risk- och skyddsfaktorer är mycket viktig och något som vi kommer att arbeta vidare med i det förebyggande arbetet, säger Marlene Nilsson, utvecklingsledare vid folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen.
Länkar och kontaktpersoner:
Läs hela rapporten ”Drogvanor i Västra Götaland, årskurs 9 och gymnasiet år 2, 2013”
Rapporten och relaterad information finns även på:
www.vgregion.se/folkhalsa
För kommentarer kring enskilda kommuners resultat och information om kommunernas drogförebyggande arbete, se lista över kontaktpersoner:
Kommunernas drogförebyggande arbete, kontaktpersoner
Övriga kontaktpersoner, se nedan.