Under 2008 har Primärvården FyrBoDal kraftigt förbättrat tillgängligheten i telefonen. Hälften av alla vårdcentraler har 99-100 procents svarsfrekvens och snittet för 2008 var 94 procent. När det gäller antal besök så är det besöken till kuratorer och psykologer som ökat allra mest under året, med 12,7 procent.
Dessutom redovisar vårdcentralerna hur tillgängliga de är för personer med funktionsnedsättning på sina hemsidor.
Verksamheterna i Primärvården FyrBoDal har under året arbetat med flera kraftfulla åtgärder för att behålla och nå en ekonomi i balans. Vi har begränsat kostnaderna för bemanningsföretag, labb- och röntgenundersökningar samt läkemedel. På områdesnivå står Norra Bohuslän för den största prestationen och de redovisar för första gången på flera år ett positivt resultat.
Förvaltningens sammanlagda resultat för 2008 är 14,5 miljoner kronor.
Verksamheterna i Primärvården FyrBoDal har under året fortsatt arbeta för en bättre tillgänglighet. Ett arbete som givit resultat. När det gäller telefontillgängligheten som mäts via TeleQ besvarades i snitt 94 procent av alla samtal och 40 procent av våra verksamheter kunde redovisa en telefontillgänglighet på över 99 procent. Av dem som hade behov av ett läkarbesök fick 97 procent tid inom en vecka. Vi är således väldigt nära att klara Vårdgarantins mål om att alla har rätt till en kontakt samma dag och tid för läkarbesök inom en vecka.
Antalet besök till kuratorer och psykologer har ökat med 12,7 procent under året och sjuksköterskebesöken har ökat med 5,8 procent. När det gäller antalet läkarbesök ligger ökningen på 1,4 procent. Ökningen begränsades av många vakanser på läkarsidan och en restriktiv hållning när det gäller bemanningsföretag.
Sjukvårdsrådgivningen har tagit emot drygt 12 000 fler samtal än föregående år.
För personer med funktionsnedsättning
Vårdcentralerna har i samarbete med Västsvenska Turistrådet genomfört en inventering av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Resultatet är sammanställt i en databas som patienter och andra besökare själva kommer åt via vårdcentralernas hemsidor.
Tillgängligheten redovisas ur aspekterna svårt att höra, svårt att se, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen eller svårt att bearbeta och tolka information. Syftet är att varje besökare själv ska kunna ta reda på hur en lokal fungerar för just honom eller henne och om det finns några speciella svårigheter.
För vårdcentralens del är inventeringen en möjlighet att identifiera områden som behöver åtgärdas för att kunna erbjuda en verksamhet som är tillgänglig för alla.
Lyckade åtgärder för en ekonomi i balans
I början av 2008 steg kostnaderna oroväckande och ledningsgruppen för Primärvården FyrBoDal fattade beslut om flera åtgärder för att kunna behålla en ekonomi i balans. Användningen av bemanningsföretag begränsades och förvaltningen arbetade fram riktlinjer och rutiner som gällde beställning av labb- och röntgenundersökningar och förskrivning av läkemedel.
Arbetet har gett resultat och vi har lyckats begränsa kostnadsökningarna inom flera områden kraftigt. Kostnaderna för bemanningsläkare har ökat med 5 procent, men antalet köpta timmar har minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för röntgen har ökat något medan kostnaderna för labb har minskat. Kostnader för receptläkemedel har ökat med 1,6 procent.
De enskilda verksamheter som inte haft en ekonomi i balans har arbetat för att åtgärda detta under året och tre av våra fyra primärvårdsområdena har nu ett positivt resultat. Särskilt roligt är det för Norra Bohuslän som under flera år arbetat med olika åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Åtgärder som under hösten 2008 gav resultat.
Personalförsörjning och arbetsmiljö
Personalförsörjningen på läkarsidan är inte i balans och förvaltningen hade vid årets slut 23 läkarvakanser. Samtidigt har vi 45 ST-läkare anställda hos oss och vi arbetar för att så många som möjligt av dessa ska bli kvar i förvaltningen när de är klara.
En god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för medarbetarna är två av de faktorer som är viktiga för att behålla och rekrytera personal. Flera verksamheter arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön. Utveckling av teamen, att tydliggöra ansvar och att arbeta med sina värderingar är några exempel. Enheter som har bedrivit ett aktivt och målmedvetet förändringsarbete där alla medarbetare är engagerade har sett att arbetsmiljön upplevs som bättre, att arbetsgrupperna fungerar väl och att personalen är nöjdare.
Ytterligare ett tecken på en bättre arbetsmiljö är de sjunkande sjukskrivningssiffrorna hos våra medarbetare. Målet var att sjukfrånvaron skulle ligga på max 6,8 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vi uppnådde 5,85 procent och har nu under flera år i följd lyckats sänka sjukfrånvaron. Det gäller alla personalkategorier utom distriktsläkarna. Sjukfrånvaron för distriktssköterskor och sjuksköterskor har minskat så mycket som 30 procent jämfört med föregående år.
Styrelsen för Primärvården FyrBoDal noterar informationen och översänder den till regionstyrelsen.
Arbetet med en bättre sjukskrivningsprocess fortsätter
Primärvården FyrBoDal har under tre år arbetat med att förbättra processen kring sjukskrivningar på olika sätt. Vi har blivit bättre på att samverka med andra och våra läkare har fått utbildning i försäkringsmedicin och i att använda det beslutsstöd som leder till att vi använder samma ”norm” för sjukskrivningstiderna i hela landet. Det finns också ett försäkringsmedicinskt forum i Fyrbodal som fungerar som en kunskapsresurs.
Arbetet har skett med hjälp av ekonomiska medel från den s.k. Sjukskrivningsmiljarden som var ett treårigt avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Detta avtal har nu förlängts i ytterligare tre år.
Efter en överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och Styrelsen för Primärvården FyrBoDal får förvaltningen i år 5,4 miljoner kronor för att fortsätta sitt arbete för en bättre sjukskrivningsprocess.
Arbetet utgår ifrån en lokal åtgärdsplan och för 2009 har man pekat ut områden som ledning, kunskap och samverkan. Sjukvården behöver till exempel bättre kunskap om de grupper som ofta blir sjukskrivna – om diagnostisering, behandling och lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Vi behöver också lära oss mer om lagar och förordningar och hur samverkan kan ske med patienten i centrum.
Exempel på andra områden som pekats ut är att hälso- och sjukvården ska bistå Försäkringskassan med de medicinska underlag som behövs för att fatta beslut i sjukskrivningsärenden och att vi behöver bli bättre på att använda metoder för att upptäcka ett eventuellt missbruk tidigt under sjukskrivningen.