Bertil Hagströms redogör i avhandlingen för aspekter på följsamhet vid läkemedelsbehandling, särskilt avseende långvarig sjukdom, ur ett individ- och ett befolkningsperspektiv i en tid av behandling av risk för sjukdom och större läkemedelsanvändning.
Benägenhet att följa läkemedelsordinationer för långvarig sjukdom är oftast låg hos befolkningen. För den stora gruppen med hjärtkärlsjukdom använder mindre än 50 % av patienterna sina mediciner korrekt. Samtidigt ökar antalet läkemedel som människor ska ta. Vi behandlar i allt större omfattning risken för sjukdom snarare än sjukdom, som exempelvis kolesterolsänkande läkemedel. Med andra ord pågår en ökande medikalisering på gott och ont.
Ett av de fyra delarbeten som denna intressanta avhandling bygger på är utförd
med ett tjugoårsintervall åren 1980 respektive år 2000. Den studien visar på en fördubbling av människor i yrkesverksam ålder, som angav sig lida av kronisk sjukdom från studiens början (23 %) till dess slut (40 %). Många av de läkemedel som var förskrivna i den senare delen av studien var avsedda för behandling av riskfaktorer. Personer med regelbunden medicinering ökade från 19 % till 33 % under samma tidsintervall. Bertil Hagström lyfter fram att synen på behandling av sjukdom respektive behandling av risk för sjukdom, kan skilja mellan läkare och patient och förändras även över tid. Andra studier har visat på lägre följsamhet hos patienten ju fler läkemedel som patienten förskrivs. Hagström anser att det är angeläget att man i samhället diskuterar när det är individuellt lämpligt och även ekonomiskt försvarbart att inleda farmakologisk behandling vid risk för sjukdom. Patienten måste vara med i besluten om läkemedelsförskrivningen på ett betydligt aktivare sätt. Den ökande förskrivningen har på den senaste tiden medfört att man upprättat två mottagningar för utsättning av läkemedel, en i Skövde och en i Eksjö. Dessa är ämnade för de patienter som upplever sig ha för många mediciner, En på sikt ohållbar utveckling.
Bertil Hagström har även intresserat sig för brister i läkemedelsinformation. Patienten kan egentligen bara diskutera sin receptbelagda medicin med en professionell person vid två tillfällen, det ena är vid läkarbesöket och det andra då medicinen hämtas på apoteket. Man fann dock att nästan 25 % av uttagen på apoteket gjordes av annan person än den som läkemedlet var avsett för. För läkaren är det viktigt att vara medveten om informationsbortfallet på apoteket. Alla läkemedel hämtas inte heller ut på apoteket och man har studerat om man kan öka patientens uttag av mediciner. Genom att ringa upp patienten en vecka efter läkarbesöket kunde man påverka kvinnors benägenhet att hämta ut sina mediciner. För män däremot kunde man inte se någon påverkan av telefonsamtalet. Benägenheten att inte hämta ut medicin var särskilt stor för gruppen med hjärt/kärl läkemedel, för männen i den gruppen enbart 56 %. Hagström valde efter dessa resultat att gå vidare i en studie med en grupp män som just hade behov av att medicinera med hjärt/kärlläkemedel. Ur följsamhetsperspektiv är denna grupp intressant vad gäller sin uppfattning av bland annat sjukdom och vikt av medicinering. Intervjuer med dessa män tydde bland annat på att de lagt ansvaret för medicineringen hos någon annan person i hushållet. Ett drag som återfanns i gruppen var svårigheten att benämna känslor och att beskriva upplevelsen av att vara sjuk.
Läs mer om Bertil Hagstöms avhandlingsarbete på: www.fou.nu/is/foualvsborg/ansokan/6487
Bertil Hagström finns tillgänglig för frågor den 26 februari, mellan kl 13.00-16.00 på FoU-enheten, Primärvården Södra Älvsborg. Tel: 031-10 00 90.
Vägbeskrivning: www.fou.nu/is/foualvsborg/resande