År 2020 beräknas 5 000 vårdutbildade och 2 000 lärare saknas på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Samtidigt kommer det att finnas 14 000 för många som utbildat sig inom humaniora och konst för att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Det visar en ny studie som Västra Götalandsregionen publicerar idag. Genom en unikt framtagen regional prognosmodell, utvecklad av SCB på Västra Götalandsregionens uppdrag, synliggörs tillgång och efterfrågan på 90 utbildningsgrupper på regionens arbetsmarknad år 2020.
Matchningen på arbetsmarknaden är en av de största utmaningarna i framtiden. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Det är viktigt för såväl individen som hela samhället att utbilda sig men minst lika viktigt är att utbildningssystemet anpassas till efterfrågan på den framtida arbetsmarknaden.
-Prognosresultaten visar att det behövs starkare och mer strukturerade samarbeten mellan näringslivet och utbildningsväsendet. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för regional konkurrenskraft i kunskapsekonomin, säger regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter.
Fortsatt efterfrågeökning på högutbildade
Efterfrågan på högutbildade förväntas fortsätta att öka. Men eftersom tillgången på högutbildad arbetskraft bedöms öka ännu mer än efterfrågan finns det en risk att det inom vissa utbildningsinriktningar och yrken kan bli konkurrens om lediga jobb år 2020. Exempel på grupper som det kan bli överskott på är humanister, medieutbildade, ekonomer och journalister. Å andra sidan är yrkesspridningen stor i många av de eftergymnasiala utbildningsgrupperna, vilket innebär att högutbildade har lättare att anpassa sig till arbetsmarknadens ändrade efterfrågan.
Stor brist på lärare i Göteborgsregionen
Det beräknas uppkomma stor brist på lärare under det kommande decenniet. Särskilt utsatt är Göteborgsregionen, totalt förväntas en brist på 2 500 pedagoger år 2020. Detta beror delvis på stora årskullar i grundskoleåldern, delvis på de omfattande pensionsavgångarna. Mer än hälften av länets special- och yrkeslärare beräknas att gå i pension fram till 2020.
Ljus framtid för vårdutbildade
Prognosen visar även att många gymnasieutbildade med yrkesinriktning går en ljus arbetsmarknad till mötes. Bland dagens förvärvsarbetande med yrken som vanligen kräver yrkesinriktad gymnasieutbildning väntas stora pensionsavgångar under det kommande decenniet. Samtidigt är intresset bland ungdomar svagt för många av dessa utbildningar. År 2020 väntas det råda brist på bl.a. gymnasieutbildade inom tjänstesektorn (transportutbildning, hotell och restaurang samt handel och administration). Men i särklass störst väntas bristen bli på gymnasialt omvårdnadsutbildade, 6 000 personer i Västra Götaland. Andra stora bristgrupper inom vården väntas vara tandsköterskor, biomedicinska analytiker och receptarier, och denna trend gäller alla delar av länet. Detta beror både på att vårdbehovet i samhället ökar och på den höga medelåldern inom vårdyrken.
Uppdrag att förbättra matchning mellan utbildning och arbetsmarknad
År 2009 fick Västra Götalandsregionen i uppdrag av regeringen att etablera en regional kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Som ett led i detta arbete startade Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Länsstyrelsen i Stockholms län, SCB och Tillväxtverket ett gemensamt utvecklingsprojekt som resulterat i regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser för landets tre storstadsregioner. Syftet med prognoserna är att lyfta fram framtida obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika utbildningsgrupper som väntas, under en förutsättning att dagens utbildningsdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet.
Läs rapporten
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020