Förutsättningarna för samarbete mellan regionen och kommunerna på vuxenpsykområdet är goda och man har kommit en bit på väg. För att det ska bli riktigt bra krävs dock en del förbättringar på ett flertal viktiga områden.
Det är några av slutsatserna regionens revisorer drar efter en granskning av hur regionens psykvård, primärvård och kommunernas socialtjänst klarar att samverka och samarbeta till stöd för vuxna psykpatienter och deras anhöriga.
Granskningen omfattar Skaraborgs sjukhus tillsammans med primärvården och socialtjänsten i kommunerna Skövde och Tidaholm samt Södra Älvsborgs sjukhus med primärvård och socialtjänst i kommunerna Bollebygd och Herrljunga.
Revisorernas slutsatser
Slutsatser från granskningen är:
- Förutsättningarna för att få till stånd en för patienterna obruten vårdkedja finns, men kan bli bättre. Revisorerna förväntar sig ansträngningar på alla nivåer för att nå dit.
- För att de olika vårdgivarna ska få en mer gemensam syn på patienternas behov, krävs att de visar bättre respekt för och tillit till varandras kompetens, regelverk och uppdrag. Likaså är det viktigt att förtroendet mellan vårdgivarna är gott. Brukaren/patienten ska stå i fokus – inte den egna organisationen eller verksamheten.
- En tydlig skillnad mellan de två granskade områdena är inställningen till samarbete. Den tycks vara mer positiv i Boråstrakten än i Skövdetrakten. Ju positivare inställningen är till samarbete, desto större är möjligheterna att klara uppdraget, menar revisorerna.
- Samarbetsklimatet mellan tjänstemännen i de olika uppställningarna uppfattas som mycket gott. Det främjar samarbetet och samsynen menar revisorerna.
- Den interna ansvarsfördelningen mellan regionens primärvård, dess psykiatriska öppenvård och slutenvård uppfattas som otydlig.
Patienternas synpunkter
Exempel från intervjuerna med patienter:
- Det är svårt att komma intill, men när man väl är inne i systemet fungerar det bra.
- Prata mindre om hur mycket patienterna kostar och vem som ska betala.
- Det är bra att det finns mötesplatser där brukare/patienter, intresseorganisationer och andra kan föra fram åsikter och tanker till representanter för psykiatrin.
- Mer information om hjälp och stöd önskas
- Mer uppsökande verksamhet från kommunen önskas
Så här blir det bättre
Så här kan samverkan bli bättre menar revisorerna:
- Vassare överenskommelser mellan regionens beställarnämnder och utförarna.
- Beställarnämnderna och kommunerna behöver diskutera strategifrågor inför beställningsarbetet.
- Tydligare ersättningssystem.
- Utnyttja de goda arenor och strukturer som redan finns för att nå en bättre samverkan.
- Starta "Öppen retur" på psykiatriområdet. Det innebär snabbare och enklare kontaktvägar för patienter utskrivna från slutenvården, men som snabbt behöver få kontakt i de lägen då deras tillstånd försämras.
- Utbilda mer.
- God samverkan mellan specialistpsykiatrin och primärvården ger bättre primärvårdspsykiatri.
- Bättre uppföljning.
Avslutande arbetsseminarium
Projektet avslutades med att resultatet presenterades vid ett arbetsseminarium dit berörda befattningshavare och politiker var inbjudna. Med den redovisade rapporten som bakgrund diskuterade deltagarna prioriteringar och förbättringar inför det fortsatta utvecklingsarbetet.
FÖR ATT LÄSA RAPPORTEN, KLICKA HÄR!
KOMMENTARER
Peter Friberg, vice ordförande i socialnämnden Tidaholms kommun samt ledamot av hälso- och sjukvårdsnämnd 10 (Östra Skaraborg), m:
– Jag delar de synpunkter i rapporten som berör Skaraborgs sjukhus och Tidaholms kommun, vilka jag känner ganska väl till. Samtidigt är det beklämmande att slutenvården har svårt att kommunicera med öppenvården och att det verkar som att regionens verksamheter har svårare för att kommunicera med varandra än kommunerna och primärvården har.
– Vidare visar rapporten att trepartsmöten och annat på "högre nivå" inte når ner i basverksamheten som en naturlig process.
– Om samverkan verkligen ska kunna fungera måste personalen "på golvet" ha det i "modersmjölken", att kunna samverka utan att behöva tänka på vilket konto det belastar. Konton och summor skall lösas på en högre nivå så att verksamheten endast ska behöva utgå från patientens eller kundens behov.
– Vidare framgår det på olika ställen i rapporten att Skaraborgs sjukhus har problem med att nå ut i sin egen organisation.
– I rapporten finns även en kommentar om att Tidaholms kommun och psykiatrin har problem med sekretessfrågorna. Det framgår inte från vilket håll och på vilket sätt.
– En av punkterna under rubriken utvecklingsförslag säger att möten mellan hälso- och sjukvårdsnämnden för östra Skaraborg och kommunerna innehåller lite allmänt informationsutbyte och inga direkta strategitankar. Det håller jag med om.
Thomas Gustafsson, förtroendevald revisor, ansvarig för granskningen, revisorskollegiet, s:
– Idag finns bra strukturer och strategier för att parterna ska kunna samverka och samarbeta på både strategisk och operativ nivå.
– Men för att nå samsyn utifrån brukarens behov av insatser krävs ökad respekt och tillit för varandras kompetens, regelverk och olika uppdrag. Det allra viktigaste är att ha brukaren/ patienten i fokus – inte den egna organisationen och verksamheten.
– Jag bedömer att man har kommit långt i sitt arbete men att mycket återstår i form av att skarpare styrning i beställningar och överenskommelser. Även uppföljning krävs för att driva samarbetet enligt de befintliga avtalens intentioner.
Hans Halén, verksamhetschef, vuxenpsykiatrisk öppenvård, Skaraborgs Sjukhus och Martin Rödholm, verksamhetschef, vuxenpsykiatrisk klinik 2, Södra Älvsborgs Sjukhus:
– Samverkan mellan regionen och kommunerna kring stöd för patienter med psykiska funktionshinder är en viktig strategisk fråga för att den enskilde patienten/klienten skall få den vård som man är berättigad till.
– Under de senaste åren har flera mötesplatser för strategiskt samråd inrättats, gemensamma för kommun, primärvård och den specialiserade psykiatrin. Exempel på det är lokala psykiatriråd och samverkansråd för psykiatrifrågor på en mer övergripande nivå. Våra erfarenheter från dessa är att förståelsen mellan verksamheterna har ökat och att lovande gemensamma projekt har startats och pågår.
– Rapporten pekar på ett antal angelägna förbättringsområden, till exempel ökat fokus på den enskildes behov och mindre fokus på pengar. Samtidigt måste vi ha rimliga förväntningar på den enskilde medarbetarens möjligheter att samverka, bredvid många andra viktiga arbetsuppgifter.
Sara Johansson, utvecklingschef, hälso- och sjukvårdskontoret, Mariestad:
– Rapporten innehåller både ros och ris. Den konstaterar bland annat att det redan finns en struktur för samverkan, vilket är sant och bra. Vårdsamverkan Skaraborg är en del av den strukturen och ett forum där högre chefer från kommun, primärvård och den psykiatriska vården träffas och pratar.
– Dessutom finns de så kallade trepartsgrupperna, där personal från verksamheterna diskuterar mer konkreta frågor, till exempel praktiskt patientarbete, utbildningsbehov eller liknande. Det fungerar i de flesta av kommunerna och får anses ha kommit långt.
– En annan positiv sak som jag noterar från rapporten är att brukarna är förhållandevis nöjda och att de kommer till tals. Till exempel deltar företrädare för brukarorganisationerna i en del övergripande ledningsmöten hos psykiatrin.
– Jag noterar också att rapporten visar på skillnader mellan Skaraborg och Sjuhärad i inställningen till samarbete. I Skaraborg är intresset för samarbete och samverkan svalare än i Sjuhärad. Det är ledsamt, men nog tyvärr sant. Man får hoppas att trepartsgruppernas arbete bryter ned det motståndet.
– I det avslutande arbetsseminariet deltog inga höga chefer, varken från primärvård eller sjukhusen. Alla deltagarna bidrog givetvis sina erfarenheter och kunskaper, men de personer som verkligen hade varit betjänta av att vara där saknades. Folket från verksamheterna har inte samma överblick som cheferna.
– I Skaraborg har vi en mål- och aktivitetsplan för psykiatrin, men de seminariedeltagare jag pratade var dåligt informerade om innehållet. Ett måldokument måste vara känt i organisationen.
– På det stora hela trycker jag annars att vi samarbetet väl. Vi har bra planer som vi stämmer av vid möten och arbetar vidare med.
– Vi tar med oss rapporten vidare in i beställningsarbetet för nästa år och åren därefter. Det som rapporten visar kan bli bättre ska bli bättre, och det goda rapporten visar på ska spridas vidare.
Lotta Järner, verksamhetschef, vårdcentralen i Herrljunga:
– En svaghet i granskningen är att man inte definierat vad som avses med psykiskt funktionshindrade. Vid psykisk ohälsa varierar behovet av insatser starkt från stöd/terapisamtal till medicinering, inläggning på sjukhus och boendestöd vid utskrivning.
– Rapporten förordar en skarpare styrning i beställningar och överenskommelser för samverkan. Avtal och styrdokument har dock ett begränsat värde när det gäller psykisk ohälsa. Viktigast är god bemanning, kompetens och engagemang ute i verksamheterna.
- I Herrljunga finns ett gott samarbetsklimat mellan primärvård, psykiatrin och kommun. Samverkan utvecklas nu vidare genom psykiatriråd och primärteam.
Lars-Erik Lindh, ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnd 10 (Östra Skaraborg), s:
– Rapporten har rätt när den pekar på behovet av utöka och utveckla de horisontella sambanden mellan regionens psykiatriska verksamheter, dess primärvård och kommunernas socialtjänst.
– Likaså måste samarbetet mellan sjukhus och primärvård utvecklas för att primärvårdens psykiatri i sin tur ska utvecklas.
– Rapporten föreslår att psykiatrin ska tillämpa "Öppen retur". Det är bra, men det finns redan beslut om att det ska vara så.
– Vi måste ha mer uppföljning i verksamheterna för att vi politiker ska få en chans att veta hur det går till i verkligheten.
– Det är mycket viktigt att utveckla samverkan och samarbetet mellan de tre parterna. Jag har uppfattat att rutinerna för utskrivning från psykiatrisk slutenvård till hemmet eller annat boende kan bli bättre.
– Vi på beställarsidan har varit alltför hårt inriktade på den somatiska vården tidigare. Vi måste bli mycket bättre på det psykiatriska området.
Carina Malmer, ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnd 6 (Mittenälvsborg), s:
– Jag tycker att kombinationen rapport och arbetsseminarium var bra. Vid seminariet kom många konkreta frågeställningar upp till diskussion. De kunskaperna som jag fick med mig därifrån är bra att ha med i kommande beställningsarbeten. Jag tycker att psykiatrin är ett svårt och komplicerat område. Därför var det här bra för mitt arbete som politiker.
Anders Thorstensson, planeringsledare, hälso- och sjukvårdskansliet i Borås:
– Det är bra att revisorerna betonar vikten av tydligare beställningar. Vi vill att våra beställningar innehåller tydligt formulerade uppdrag, ersättningsformer/ersättningar samt uppföljningsparametrar. Sett ur vårt beställarperspektiv och ur ett befolkningsperspektiv är detta det viktigaste förbättringsförslaget i rapporten.
Tommy Sonestedt, sakkunnig yrkesrevisor, regionens revisionsenhet:
– Att samverka och samarbeta är nödvändigt om hälso- och sjukvården ska klara av sina uppgifter i framtiden. Framför allt gäller detta i psykiatrin, där efterfrågan på vård ökar. Det är samtidigt viktigt att den enskilda individen inte ska känna av organisatoriska gränser.
– Granskningsrapporten visar att både samverkan och samarbete har utvecklats de senaste åren, men fortfarande kvarstår en hel del att göra.
– Positivt är dock att det ändå finns ett stort intresse och en stark vilja att förändra och förbättra. Detta märktes inte minst vid projektets avslutande dialogdag, där tjänstemän och politiker från de berörda verksamheterna skapade en arena med bra diskussioner. Framför allt när det gällde att penetrera de brister som finns och de åtgärder som behövs och sedan prioritera inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Positivt var att man i det sammanhanget belyste mandat, tid och resurser.
– Ur rapporten vill jag särskilt betona vikten av att frågorna på strategisk nivå i trepartsgrupperna utvecklas och att beställarna måste höja kvaliteten på överenskommelserna angående psykiatrin och ansvaret för samverkan.