Sahlgrenska universitetssjukhusets (SU) och NU-sjukvårdens (NU) förmåga att hantera och motverka interna bedrägerier och förskingringar tycks fungera bra. Dock kan de två sjukhusen bli bättre i ett flertal avseenden. Det konstateras i två riskanalyser vilka Västra Götalandsregionens revisorer behandlade vid sitt senaste sammanträde.
Rapporterna bygger på underlag från såväl intervjuer med medarbetare som en riklig dokumentation och är främst inriktade på oegentligheter kopplade till förskingringar, mutor och gåvor.
Revisorerna konstaterar att det finns några viktiga områden där sjukhusen måste bli bättre som:
- Utveckla ett "Code of conduct", ett grunddokument med uppföranderegler för arbetet mot oegentligheter.
- Utveckla årliga systematiska riskanalyser
- Utveckla systematiska kontrollåtgärder
- Utveckla uppföljningen av policies och andra rutiner
Kontrollmiljön
I analysen konstateras att den så kallade kontrollmiljön är god vid de båda sjukhusen. Kontrollmiljön kan beskrivas som förutsättningarna för att kunna bekämpa och förhindra att oegentligheter begås i organisationen. Man talar då om grundläggande styrdokument, etik, ledarskap, ansvar och ansvarsfördelning amt hur lednigen styr verksamheten. Revisorerna noterar att sjukhusens trohet mot regionens centralt ingångna ramavtal kan bli bättre. Mer än hälften av SU:s affärer görs utanför regionens ramavtal, medan siffran för NU är två av tio.
"Code of conduct"
Revisorerna vill se ett sammanfattande dokument med uppföranderegler för respektive sjukhus, ett "Code of conduct". I ett sådant dokument ska sjukhusets samlade grundläggande policies och riktlinjer för uppträdande, etik och rutiner finnas. Dokumentet ska vara en avspegling av sjukhusledningens syn på etik, dess ledningsfilosofi och dess förväntningar på medarbetarna i ämnet.
Årliga riskanalyser
Inget av sjukhusen genomför idag regelbundna riskanalyser. För att se var i organisationen riskerna är som störst föreslår revisionen att sådana genomförs. Riskanalyserna ska därefter ligga tillgrund för vilka kontroller som ska vidtas för att säkra att oegentligheter inte begås. I dag görs emellertid vissa konsekvensanalyser när det handlar om läkemedelshantering, IT och anställning av personer med nyckelkompetens.
Utan dessa riskanalyser är det svårt för såväl sjukhusledningar som regionledningen att få en god bild av riskerna.
Systematisk kontroll
Kontrollen vid NU-sjukvården betecknas som tillfredsställande och utvecklingsbar, medan den saknas helt på SU. Kontrollåtgärderna vid NU är emellertid inte kopplade till det regelbundna arbetet med riskanalysen vilket de egentligen borde.
Tidigare nämnda "Code of conduct" skulle vara ett bra hjälpmedel i uppföljningen av hur riktlinjer och rutiner följs.
Uppföljning av policies och andra rutiner
Sjukhusens rutiner för uppföljning av riskerna för oegentligheter är svaga konstateras i rapporten. Revisorerna föreslår därför att sjukhusen systematiserar breda och djupa uppföljningar föranledda av eventuella befarade oegentligheter.
Läs SU-rapporten här.
Läs NU-rapporten här.
Kommentarer:
Solveig Lindström, s, styrelseordförande Sahlgrenska universitetssjukhuset:
- Jag vet att man på sjukhuset arbetar aktivt med de här frågorna. Och de är så viktiga att man givetvis måste hålla ögonen på dem.
Benny Strandberg, kd, vice ordförande, Sahlgrenska universitetssjukhuset:
- Vi har en god grund att stå på, men rapporten visar att vi har enförbättringspotential att arbeta vidare med. Avsaknaden av systematiskariskanalyser inom väsentliga områden måste vi ta tag i omgående.
Jan Eriksson, sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset:
- Kontrollmiljön inom SU är i grunden god, menar revisorerna. Det finns ett väl fungerande socialt, organisatoriskt och administrativt system inom SU för att kommunicera etik, värderingar och kultur. Det är positivt och innebär att vi har goda förutsättningar för att utveckla vår tillsyn.
- Revisorerna pekar också på att våra system för systematisk intern kontroll måste bli bättre. Jag delar deras uppfattning och rapporten är i det avseendet ett bra påpekande. Kontrollåtgärder för att förhindra risker, noggranna rutiner för uppföljning av rutiner och tydligt uttalade värderingar är viktiga inslag i ledningsarbetet, säger Jan Eriksson och tillägger:
- Under nästa år förstärker vi också controllerverksamheten. Syftet är att skärpa kontrollen inom en rad områden, till exempel inköp i syfte att öka inköpstroheten mot ingångna ramavtal.
Peter Spjuth, v, vice ordförande, NU-sjukvården:
- Det är en bra bedömning och analys som revisorerna gör. Jag delar deras uppfattning och ser rapporten som en god hjälp i det framtida arbetet med de här frågorna.
- NU-sjukvården bedriver redan ett kontinuerligt internt kontrollarbete syftande till god effektivitet och rättssäkerhet. I övrigt är det inte såmycket att kommentera eftersom jag håller med om revisorernas synpunkter, säger Peter Spjuth, vice styrelseordförande i NU-sjukvården.