Med smartare remisshantering, mer standardisering i bedömnings- och behandlingsarbetet, öppna tidböcker och bättre anpassning av kapaciteten till efterfrågan, kan köer och väntetider till psykiatriska vården minimeras. I vissa fall kan de rent av försvinna.
De konstateras i en rapport från regionens revisorer där de granskat psykiatrin ur ett vårdlogistiskt perspektiv.
Med vårdlogistik menas att rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt till rätt kostnad. Allt görs rätt från början till slut, med andra ord.
Åtta allmänpsykiatriska mottagningar och kliniker har granskats.
Revisorerna kommer med tre rekommendationer:
- De granskade mottagningarna och klinikerna föreslås utveckla användandet av modern vårdlogistik ytterligare. Särskilt viktiga är rutinerna för remisshantering, bedömnings- och behandlingsprocesser, tidbokning samt matchningen av nytillkommande och avslutade vårdfall.
- Regionen föreslås att centralt utarbeta regiongemensamma mål i syfte att korta väntetider och i samband därmed avstå från vårdgarantin som verksamhetsmål. Den kan anses strida mot modernt vårdlogistiskt tänkande och skapar onödigt långa väntetider.
- Regionen föreslås även centralt införa en regiongemensam syn på psykvården för att höja effektivitet och produktivitet i psykvården. Det handlar bland annat om att klara ut psykvårdens uppdrag, dess uppföljningsrutiner och ekonomiska ersättningar.
Revisorerna reagerar på att en stor andel av primärvårdens remisser skickas tillbaka eller avböjs. Rekordet är 50 procent, medan den med minst returer emellertid har ytterst få.
Eftersom remissbedömningen tar tid och arbete i anspråk vill revisorerna se större "träffsäkerhet och kvalitet" i remisserna. Det skulle medföra kortare väntetider för patienterna och frigöra mer resurser för patientarbetet.
Tidbokning är en annan stötesten. Oftast sköter behandlarnas själva sina tidböcker, men bättre vore om man direkt från primärvården eller att andra befattningshavare vid psykmottagningen kunde gå in och boka tid direkt för en patient, Arbete i den riktningen pågår. Om fler hade tillgång till varandras tidböcker kunde de många uteblivna besök elimineras. Öppna tidböcker behöver inte upplevas som hot eller inskränkt frihet för den enskilde behandlaren utan som en del i de gemensamma ansträngningarna att bli effektivare menar revisorerna.
Revisorerna noterar att flertalet av regionens 58 psykmottagningar inriktar sig på vårdgarantins krav på högst 90 dagars väntan, i stället för att försöka korta ner väntetiderna ännu mer. Det finns inget som talar för att det skulle vara svårare att hålla en 4-veckorsgräns än en 12-veckorsgräns menar revisorerna i sin rapport.
Remisshanteringen är den springande punkten i granskningen och revisorerna kommer att följa upp den vid ett senare tillfälle.
Revisionen genomförde under hösten 2009 en liknande granskning, men då av somatiska mottagningar vid sjukhus och vårdcentraler. Resultaten från de båda granskningarna skiljer sig inte nämnvärt åt, förutom avböjandet av remisser.
Läs rapporten genom att klicka här (nytt fönster).
KOMMENTARER:
Lennart Frennemo, förtroendevald revisor, Västra Götalandsregionen:
- Min uppfattning är att psykiatrin fokuserar alltför starkt på vårdgarantin istället för att ha en köfri vård som mål.
- Det mest märkliga är att en uppseendeväckande stor andel remisser återsänds till primärvården eller avböjs helt. Det måste ge dubbelarbete i flera led.
Thomas Gustafsson, förtroendevald revisor, Västra Götalandsregionen:
- Liksom vår tidigare granskning av vårdlogistik vid sjukhusmottagningar och akutmottagningar i Västra Götalandsregionen tyder denna rapport på att de granskade enheterna tycks styra mot att klara väntetider på 90 dagar. Dessa tidsaspekter tycks bli normativa och försvårar att styra mot en köfri sjukvård.
- Rapporten visar på att ett stort antal remisser skickas tillbaka (35 till 50 %) eftersom de är ofullständigt ifyllda. Detta innebär en onödigt lång väntetid för den sjuke. En orsak till det kan vara det stora antalet hyrläkare. Här behövs systematisk analys i syfte att få större träffsäkerhet i remitteringen.
- Rapporten visar även att det finns mycket att lära av varandra om modern vårdlogistik och att det finns förbättringar att göra inom alla mottagningar.