Den stora förskrivningen av antibiotika vid infektioner i luftvägarna bidrar till en ökad motståndskraft bland bakterier mot antibiotika. Med modern diagnostik av luftvägsvirus kan läkarnas ordination av antibiotika minskas. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin, skriven av Robin-Brittain Long, infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Avhandlingen omfattar en studie av 406 vuxna personer med symtom på luftvägsinfektion. Undersökningen är genomförd vid åtta vårdcentraler och fyra infektionskliniker i Västra Götaland.
-Prover från nässekret är insamlade under tre vintersäsonger från 2006 till 2009, och är analyserade med så kallad PCR-teknik. Det innebär att arvsmassa från viruset påvisas med molekylärbiologisk teknik, säger Robin-Brittain Long, infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Den aktuella metoden har utvecklats vid viruslaboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och kan på mycket kort tid identifiera flertalet virus som orsakar luftvägsinfektioner.
Forskarna delade in patienterna slumpmässigt i två grupper, en fick snabbt svar inom 24 timmar på PCR-analysen och den andra fick svar i samband med återbesök efter tio dagar.
-I gruppen som fick snabbt svar skrevs antibiotika ut till mindre än hälften så många patienter i jämförelse med gruppen som fick ett fördröjt svar, säger Robin Brittain-Long.
Vid uppföljningsbesök efter tio dagar var skillnaden mindre tydlig.
– Att skilja på virus och bakterier som orsak till luftvägsinfektion kan vara svårt även för den tränade läkaren, konstaterar Robin Brittain-Long.
Eftersom antibiotika endast har effekt på bakterier, inte virus, sker ofta en onödig behandling med antibiotika mot sjukdomar som i själva verket orsakas av virus, vilket i sin tur ger upphov till mycket lidande hos patienter, kostar oerhörda summor pengar för samhället och driver resistens bland bakterier.
– Denna studie visar att man kan använda modern diagnostik för att påverka användning av antibiotika som ett led i kampen mot onödig antibiotikaförskrivning, men fler studier behövs som tar hänsyn till långtidsuppföljning av patienterna, säger Robin Brittain-Long.
FAKTA LUFTVÄGSINFEKTION
Övre och nedre luftvägsinfektioner orsakas av bakterier och/eller virus i luftvägar och lungor. Under sommarhalvåret påvisas främst rhinovirus i de övre luftvägarna, som är den vanligaste orsaken till förkylning. Symtomen är bland annat inflammation i näsa, bihålor och svalg som ger förkylningssymtom och ont i halsen med mera. Behandlingen vid övre luftvägsinfektioner på grund av virus är näsdroppar och smärtstillande medel, vid bakteriella luftvägsinfektioner kan antibiotikabehandling vara nödvändigt.
Klinisk forskning i samarbete Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.