Hittills har det bara varit omedelbar nedkylning av det nyfödda barnet som har kunnat förhindra hjärnskador efter syrebrist i samband med förlossningen. Nu öppnar forskningsresultat från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för en ny effektiv behandling som kan påbörjas så sent som två dygn efter födseln.
Den nya behandlingen innebär att de nyfödda barnen under två veckors tid får injektioner med erytropoietin, ett hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
– För första gången visar vi att det går att påverka utgången av de hjärnskador som uppstår av syrebrist i samband med förlossningen betydligt senare än de sex timmar man har på sig innan det är för sent att behandla syrebristen med kyla, säger Klas Blomgren, adjungerad professor i pediatrik vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
Forskningsresultaten presenteras i det senaste numret av den ansedda medicinska tidskriften Pediatrics och är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och kinesiska forskare. I studien behandlades drygt 150 fullgångna, nyfödda spädbarn, varav hälften fick små doser erytropoietin varannan dag. När barnen blivit ett och ett halvt år gamla utvärderades deras neurologiska tillstånd.
– Av de barn som behandlades med erytropoietin var det bara hälften så många som hade utvecklat en allvarlig neurologisk funktionsnedsättning eller som hade avlidit av sina skador. Hormonbehandlingen förbättrar alltså prognosen väsentligt i ett längre perspektiv, säger Klas Blomgren.
Barnen i studien hade måttlig eller allvarlig syrebrist vid födseln, men det var bara barn med måttlig syrebrist som hjälptes av hormonbehandlingen.
– Vi tror att erytropoietin har en regenerativ och stimulerande effekt på återhämtningen och hjärnans utveckling efter skadan. Det verkar vara en säker behandling, nästan utan biverkningar, och dessutom är det billigare och tekniskt sett enklare jämfört med nedkylning. Det gör att behandlingen kan få en större spridning, även till utvecklingsländer, säger Klas Blomgren.
Klinisk forskning i samarbete
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.