Många turister som åker utomlands drabbas av diarré, som kan orsakas av bland annat salmonellabakterier. Probiotika lyfts ofta fram som lösningen på olika magproblem. Men det biter inte på salmonella.
Det visar en avhandling av Elisabet Lönnermark, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin.
I Sverige drabbas cirka fyratusen människor per år av infektion med salmonellabakterier. Av dessa har runt 85 procent blivit smittade utomlands. Efter den akuta infektionen är det vanligt med långdragna magbesvär, exempelvis diarré, magsmärta, gasbildning och förstoppning.
– Antibiotika används vid svåra fall av salmonellainfektion, men bra behandling saknas både för den akuta diarrén och för de mer långdragna symtomen, säger Elisabet Lönnermark, läkare på Infektion vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin.
Probiotika används idag på försök som behandling vid en rad olika tillstånd, men få studier har undersökt om probiotika har någon effekt på patienter med salmonellainfektion.
– Vi ville se om probiotika, i detta fall en mjölksyrebakterie, kunde användas som behandling för diarré hos patienter med salmonellainfektion, säger Elisabet Lönnermark.
I studien ingick 163 personer med salmonellainfektion, varav 90 procent hade blivit smittade utomlands. Hälften behandlades med den probiotiska mjölksyrebakterien och hälften fick skummjölkspulver. Det visade sig att gruppen som fick probiotika inte hade mindre diarré och inte heller förkortades tiden för hur länge salmonellabakterierna fanns kvar i tarmen.
– Vi kunde se att de män som behandlades med den probiotiska bakterien fick mindre förstoppning än de som bara fick skummjölkspulver. Oavsett behandling mådde kvinnorna illa i större utsträckning och hade också mer långdragen diarré än männen, trots att de gjorde sig av med salmonellabakterierna något snabbare, säger Elisabet Lönnermark.
Hon konstaterar att det finns ett stort intresse hos allmänheten kring vilken betydelse tarmbakterierna har för vår hälsa och hur vi kan påverka dem genom att använda probiotika.
- Vilka bakterier vi har i tarmen verkar ha betydelse för vår hälsa, och probiotiska bakterier skulle kunna lindra och förebygga olika symptom, men det gäller att hitta rätt bakterie för det tillstånd man vill behandla, och kanske behöver flera bakterier kombineras. Dessutom verkar effekterna kunna skilja sig åt mellan kvinnor och män, säger Elisabet Lönnermark.
FAKTA PROBIOTIKA
Probiotika är levande mikroorganismer, exempelvis olika mjölksyrabakterier och jästsvampar som har en positiv inverkan på vår hälsa. Vanligaste formen är laktobaciller och bifidobakterier. Utifrån de studier som finns på området kan probiotika ibland minska diarré orsakad av virus eller av antibiotika. De kan även ha en viss dämpande effekt vid inflammatorisk tarmsjukdom och lindra förstoppning. Probiotika kan intas som tabletter eller som yoghurt och fruktdrycker där organismerna tillsatts i efterhand.
Klinisk forskning i samarbete Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.