Nu är det klart vilka forskningsprojekt på Skaraborgs sjukhus som får regionala medel för 2009. Inom Skaraborg är det totalt åtta projekt som nu kan starta eller fortsätta sin forskningsverksamhet.
Forskningen i sjukvården ska inte bara bidra till den medicinska utvecklingen, utan också höja kompetensen och stimulera kunskapssökande hos sjukvårdspersonal. I förlängningen innebär förbättrade behandlingsmetoder och ökad kvalitet i omhändertagandet, en total kvalitetsökning för patienterna. Västra Götalandsregionen fördelar varje år bidrag till regiongemensam och patientnära forskning för att öka den forsknings- och utbildningssamverkan som finns mellan olika enheter i regionen. Förväntningen är också att samarbetet mellan vårdpersonalen i det vardagliga arbetet ska underlättas.
I årets ansökningsomgång registrerades 164 ansökningar, varav 100 beviljas medel. Av dessa är det 52 projekt som är nya och 48 projekt som beviljas ytterligare medel för att fortsätta sitt arbete. Forskningsprojekten delar på totalt 24 miljoner kronor. De representerar tillsammans närmare 40 olika medicinska specialiteter.
Bland dem som får bidrag, och som verkar inom Skaraborg, finns följande nystartade projekt:
Lungfunktionsmätning vid cystisk fibros (CF), projektledare Per Gustafsson, barnmedicin, Kärnsjukhuset i Skövde.
Lungsjukdomen Cystisk Fibros börjar ofta smygande i de minsta luftrören redan i spädbarnsåldern. För att förbättra behandlingsresultat krävs en tidigt insatt aggressiv behandling under barndomen riktad mot de små luftvägarna. Forskargruppen har vidareutvecklat en patientvänlig, riskfri och extremt känsligt metod (inertgasutsköljning). Det innebär att man redan från spädbarnsåldern mäter funktionen i de små luftrören genom normal inandning av en gasblandning under några minuter. En metod som enbart kräver ett enda stort andetag har också tagits fram. Båda metoderna utvärderas i studien.
Gångförmåga och livskvalitet efter stroke, projektledare Jacques Riad, Ortopedkliniken, Kärnsjukhuset i Skövde.
Stroke är den vanligaste orsaken till fysiskt handikapp hos vuxna och drabbar 80% personer som är äldre än 65 år. Den osäkerhet handikappet skapar påverkar individens rörelsefrihet och livskvalitet. Tredimensionell gånganalys ger möjligheter att kvantitativt och objektivt studera gångförmågan. Denna exakta metod kan leda till ökad kunskap om patientens gångavvikelser och ligga till grund för fortsatt behandling. Syftet med studien är bland annat att kartlägga och studera gångfunktionen hos individer som genomgått stroke och samt undersöka självupplevd livskvalitet.
Läkemedelsbehandling av högt blodtryck i primärvården, projektledare Kristina Bengtsson Boström, Billingens vårdcentral i Skövde.
1,8 miljoner personer i Sverige har högt blodtryck och de flesta behandlas i primärvården. Enligt de rekommenderade riktlinjerna för behandling har kvinnor och män lika stor nytta av blodtryckssänkande behandling vid samma risk och bör följaktligen få samma behandling. Studier har visat att rekommendationerna inte alltid följs och att det finns skillnader i behandlingen av vissa grupper, exempelvis unga och gamla samt kvinnor och män. Projektet är en registerstudie där läkemedelsbehandling av patienter med högt blodtryck studeras med avidentifierade data från patientjournalerna samt läkemedelsuttag för att kartlägga i vilken grad förskrivna läkemedel används. Av särskilt intresse är skillnader i förskrivning baserat på patientens ålder, kön, socioekonomi och regiontillhörighet.
Diabetesprevention i praktiken, projektledare Margareta Hellgren, Hentorps vårdcentral i Skövde.
Diabetes typ 2 har blivit allt vanligare mot bakgrund av att vi lever ett allt mer stillasittande liv och har felaktiga kostvanor. Det är känt att man kan förhindra utveckling av diabetes om man ingriper med livsstilsåtgärder för individer med förstadium till diabetes, så kallad prediabetes. Studiens frågeställningar är: Vilken insats krävs i klinisk praxis för att få den befolkningsgrupp som befinner sig i riskzonen för att utveckla diabetes att ändra livsstil i tillräckligt stor omfattning för att minska risken? Hur påverkar fysisk aktivitet utvecklingen av diabetes på cellulär nivå?
Bland dem som får bidrag, och som verkar inom Skaraborg, får följande redan startade projekt fortsatta medel:
• Studien ”1913 års män”, en epidemiologisk studie, projektledare Lennart Welin, Medicinkliniken, Sjukhuset i Lidköping.
• Dynamisk ultraljudsundersökning av klumpfötter, projektledare Arne Johansson, Ortopedkliniken, Kärnsjukhuset i Skövde.
• Pneumkock- och Grupp B streptokockinfektioner, incidens, riskfaktorer och prognos, projektledare Erik Backhaus, Infektionskliniken, Kärnsjukhuset i Skövde.
• Prognosen vid hypertoni behandlad i primärvården, projektledare Erik Bøg-Hansen, Vårdcentralen i Vara.
Utöver de regionala medel som tilldelats forskning vid Skaraborgs sjukhus, har FoU inom sjukhuset också delat ut lokala medel för nya eller pågående projekt. Totalt har hittills 29 projekt fått dela på totalt drygt 3,4 miljoner kr. Bland projektledarna finns såväl läkare och sjuksköterskor som sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Mer information om dessa kommer i ett särskilt pressmeddelande.
Frågor/ytterligare upplysningar:
Du hittar mer information om projekten som fått regionala medel, samt kontaktinformation för respektive projektledare via länken: http://www.fou.nu/is/vgregion/document/15251