Kärlek på lasarett är temat för nästa utställning i Medicinska museet i sjukhusentrén på SÄS Borås. Det handlar om Vita serien, romantisk litteratur i olika vårdmiljöer. Därefter bli museet Kunskapens torg och får ny inriktning.
Bertil Karlsson i Medicinska museet en trappa ner i sjukhusentrén i Borås. Foto: Bo Haglund. Klicka för högupplöst bild.
Diagnos: Kärlek – Vita serien och sjukvården visas 4 oktober - 2 december. Vita serien var en riktig långkörare som i hög takt utkom med 326 fristående titlar 1963-1991. Några av dem: Syster Tess vid fronten, Doktorn med krossat hjärta, Kirurgen i Venedig och En sköterskas dröm. Böckerna är billiga, lättlästa och underhållande för den som är road av romantik i traditionell stil. Här fann läkare och sjuksköterskor Den Stora Kärleken mot bakgrund av sjukdom, dramatik och heroiska insatser.
– Den här utställningen är lite mer lättsam än andra vi haft, säger Bertil Karlsson, utvecklingssekretare och ansvarig för museet. Vi tyckte det var ett roligt uppslag, men vill samtidigt visa på skillnaden mellan fiktion och verklighet. Det gör vi genom att ställa romantiserade bokomslag och foton från verkligheten jämte varandra.
Böckernas representation av sjukvården omges av ett romantiskt skimmer, med stiliga kirurger som kastar långa blickar på söta sjuksköterskor - som i sin tur lägger en sval hand på patientens heta panna. Allt är möjligt, romantiken frodas och vården tycks ha oändliga resurser. Men hur stämmer egentligen dikten med verkligheten? Hur ser det ut på SÄS idag?
"Akutmottagningen" i fiktion och verklighet.
Med hjälp av bilder och bokcitat jämförs fiktion och verklighet. Även på andra områden än kärlek ger böckerna en bild som är ganska långt från verkligheten. Utställningen fokuserar på fyra teman: manligt-kvinnligt, romantiken, vårdekonomi och kompetens och kall. Ett par citat på det ämnet:
”Detta var ett sådant ögonblick för Kathy, när hon var oerhört stolt över att hon valt att bli sköterska – att komma in i ett rum där spänningen är så stark att man nästan kunde skära den med kniv, när en persons oro har förgiftat luften, och att sedan få se hur all nervositet och oro försvinner som genom ett trollslag bara för att man finns där”.
Ur Syster Kathys elddop av Mary Mann Fletcher (1966)
”Han var istället säker på sin förmåga att operera på det sätt som bara en kirurg kan vara när han vet att operationsteamet litar på honom hundraprocentigt. När han arbetade med sina instrument var han som en musiker när denne lyssnar om någon falsk ton smugit sig in i hans komposition”.
Ur Den olycklige kirurgen av Adeline McElfresh (1971)
Böcker ur Vita serien. Foto: Bo Haglund.
Vita seriens romaner är skrivna av flera författare från olika länder, men en sak har de flesta gemensam – att huvudpersonerna i stort sett alltid presenteras utifrån traditionella värderingar. Kvinnorna är sjuksköterskor - vackra och späda, men rådiga, omvårdande och varma till sin natur, medan männen är läkare - långa och maskulina, analytiska, bestämda och har skarp blick. Idag ser bilden mer mångfasetterad ut. Sjuksköterskor kan lika gärna vara män, läkarna lika ofta kvinnor och vårduniformen är unisex.
Bertil Karlsson själv träffade sin fru för snart 40 år sedan just på sjukhus, dåvarande Borås lasarett. Han var operationsbiträde, hon undersköterska. Fortfarande arbetar båda kvar på SÄS.
– Som ung kille var det rena drömmen att komma till en arbetsplats med 80 procent kvinnor, säger Bertil Karlsson. Jag och min fru jobbade inte så länge på samma avdelning och det har nog varit bra. Men det finns fördelar med att båda är i vården. Vi har förståelse för varandra. Själv jobbade jag många år inom ambulanssjukvården och det var väldigt bra att kunna komma hem och prata av sig om svåra händelser man varit med om med någon som verkligen förstod.
Medicinska museet blir Kunskapens torg
När utställningen plockar ner i början december påbörjas också en omvandling av museets lokaler i sjukhusentrén i Borås. Den permanenta utställningsdelen om medicinhistoria finns kvar och Bertil Karlsson kommer att ta emot studiebesök som hittills. Men den öppna ytan som idag används för tillfälliga utställningar kommer fortsättningsvis att lyfta fram forsknings- och utvecklingsarbete inom SÄS, anpassat till en extern publik som patienter och besökare. Nytt namn blir Kunskapens torg.
– Vi har sett över våra ekonomiska resurser och funderat över hur vi bäst utnyttjar lokalerna, säger Maria Bohlin, chef för kommunikationsstaben där museet ingår. Det blev naturligt att tänka i nya banor, och vi har därför valt att säga upp avtalet med Borås stad om en museiintendenttjänst på deltid. Satsningen på Kunskapens torg är spännande och det känns roligt att kunna lyfta fram det forsknings- och utvecklingsarbete som görs här på SÄS genom en ny kanal.
Den medicinhistoriska litteratursamlingen. Foto: Bo Haglund.
En del av museilokalerna görs om till konferensrum och innehåller bland annat ett medicinskhistoriskt bibliotek som hittills varit dolt bakom avskärmande väggar. Bokhyllorna är inglasade och larmade på grund av de värdefulla och ömtåliga böckerna som bland annat handlar om viktiga personer i SÄS historia, bland annat barnläkaren och ”Radiodoktorn” Bertil Söderling och Elin Odenkrants, Borås första kvinnliga läkare. Kunskapens torg invigs i början av 2013.