Södra Älvsborgs Sjukhus egen modell för ökad patientsäkerhet, Gröna korset, har utsetts till årets innovation inom kvalitetsutveckling 2014 i en europeisk tävling. Ikväll tar företrädare för sjukhuset emot priset vid en ceremoni i Ungern.
Chefläkare Lars Rex och vårdutvecklare Katherina Hansson är idag i Budapest för att ta emot priset. Det delas ut av Ungerns president. Foto: Pernilla Lundgren, SÄS. Högupplöst bild.
Sjukhusdirektören Thomas Wallén är förstås mycket glad över utmärkelsen, Quality Innovation of the Year. Han ser den som ett internationellt erkännande till SÄS och tycker att det känns särskilt bra att sjukhuset är innovativt vad gäller arbetet med patientsäkerheten.
– Att vi själva i många delar värderar SÄS som ett riktigt bra sjukhus är stort men när en internationell kvalitetsorganisation gör det så är det än större, säger han. Att upp till tio procent av patienterna på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada är inte acceptabelt. Med Gröna korset har vi en daglig metod där hela vårdteamet identifierar och åtgärdar patientsäkerhetsbrister.
På rätt väg mot minskade vårdskador
Quality Innovation of the Year delas ut årligen till företag, organisationer eller individer för innovationer med en tydlig koppling till medveten systematik i arbetet och med utgångspunkt från ett klart identifierat kundbehov, enligt arrangören som är en sammanslutning av olika europeiska kvalitetsfrämjande stiftelser. Den svenska representationen svarar SIQ för, Institutet för kvalitetsutveckling. Svenska vinnare 2014 är SÄS och Volvo trucks.
– Vi är på rätt väg där vi de senaste åren påtagligt minskat andelen utvecklade trycksår men också andelen vårdrelaterade infektioner. Låt oss nu intensifiera arbetet än mer så att vårdskadorna minimeras på vårt sjukhus, säger Thomas Wallén.
Från industrin till vårdmiljö
Från att ha börjat som en förbättringsidé inom kirurgkliniken 2011 har Gröna korset blivit en etablerad metod för att enkelt identifiera risker och vårdskador och förhindra att det ska inträffa igen. Idén fick chefläkare Lars Rex, som då var verksamhetschef på kirurgkliniken, vid besök i industrin där modellen är väl etablerad för att minska arbetsplatsskador.
– Bakgrunden var att vi hade haft ett antal allvarliga händelser men utan att det blev någon systematisk uppmärksamhet kring dem, säger Lars Rex. Jag började fundera över hur vi skulle kunna överföra metoden från industrin och anpassa den till vårdmiljö. Poängen är att modellen är så enkel. Man behöver bara papper och penna – och att vi pratar med varandra.
Nästa steg: ta med patienterna i förbättringsarbetet
Från starten i liten skala har Gröna korset införts på allt fler vårdenheter. Idag är drygt hälften av dem igång med metoden och målet för 2015 är att alla ska ha infört den, både vårdavdelningar och öppenvårdsmottagningar. I år tas också nästa steg genom att ta med patienterna i förbättringsarbetet.
– Jag är jätteglad och väldigt tacksam för priset, säger vårdutvecklare Katherina Hansson som utvecklat modellen. Men framförallt vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare på SÄS som tagit till sig arbetssättet och nu har det med som en naturlig del i vardagen. Utan dem vore Gröna korset ingenting. Patientsäkerhet jobbar vi med tillsammans.
Så här fungerar Gröna korset
• Namnet kommer av målet att en månad ska vara helt grön, det vill säga helt utan vårdskador, när man fyllt i alla månadens datummärkta rutor dag för dag. Tillsammans bildar de ett kors.
• De andra färgerna är gult (risk för vårdskada), orange (vårdskada har inträffat) och rött (allvarlig vårdskada har inträffat). Genom färgläggningen är det enkelt att se hur en vårdenhet klarar patientsäkerheten, och lätt att dagligen följa upp och förbättra. Med vårdskador menas lidande, sjukdom eller skador som hade varit möjliga att undvika. Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada.
• Vid korta dagliga avstämningsmöten samlas alla medarbetare på en enhet, oavsett yrkestillhörighet, för att ta upp saker som inte fungerat och som lett till vårdskada eller utgjort en risk det senaste dygnet. Det blir ett effektivt sätt upptäcka risker som man kanske tror är enstaka tillfällen men som egentligen är problem där man inte sett mönstret.
• Exempel på saker som kan förbättras är hur rutiner följs, hur smart och effektivt arbetet görs och hur uppmärksamma medarbetare är på bland annat trycksår och infektioner orsakade av vården.
• Den dagliga visuella uppföljningen gör också det dagliga förbättringsarbetet snabbare. Det leder dessutom till en större öppenhet och fler etiska diskussioner, med andra ord en förbättrad patientsäkerhetskultur.
Pressmeddelande om utmärkelsen Quality Innovation of the year på SIQ:s webbplats