Det klassiska medicinplockandet är på väg bort från Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS i Borås. 19 april invigs den nya dosmaskinen som automatiserar den vanligaste läkemedelshanteringen. SÄS är det första sjukhuset i Sverige som köpt in en egen maskin. Satsningen är ett steg mot en förbättrad läkemedelsförsörjning i hela Västra Götalandsregionen.
En viktig orsak till förändringen är den ändrade lagstiftningen om apoteksverksamhet i Sverige som inneburit att Apoteket inte längre har monopol på läkemedelstjänster. Istället är det upphandling som gäller. VG-regionen har beslutat att automatiserade patientindividuella doser, så kallade API-doser, i framtiden ska vara den dominerande försörjningsformen för läkemedel till patienter som ligger inne på sjukhus. Vinsterna är ökad patientsäkerhet genom färre felplock, mindre mängder kasserade läkemedel, minskade kostnader och att sjuksköterskorna får mer tid för patienterna.
– Dosmaskinen i kombination med den manuella kontrollen ökar patientsäkerheten, säger Boel Setthagen som är projektledare. Läkemedelsförsörjning är ett område där det finns mycket att förbättra.
Personal som fyller på dosmaskinen. Foto Miriam Carlsson, Fotomedia.
Dosdispenseringsmaskinen, eller dosmaskinen kort och gott, har varit igång sedan i mars men nu är det dags för den officiella invigningen. I maskinen finns drygt 300 olika sorters läkemedel som förpackas automatiskt i dospåsar till varje patient. De ersätter mycket av medicinplockandet ur förråden på varje avdelning som sjuksköterskor i alla år gjort manuellt. 12 avdelningar med sammanlagt 245 vårdplatser ingår i verksamheten.
– Dosmaskinen gör att vi kan spara mycket pengar på de vanligaste läkemedlen, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind som är processchef på SÄS och sjukhusets representant i ledningsgruppen för den nya läkemedelsförsörjningen i regionen. Istället för en mängd öppnade medicinförpackningar på olika avdelningar använder maskinen en i taget. Det är bättre både för ekonomin och miljön.
Dosmaskin i egen regi är en del av den sjukhusapoteksfunktion som SÄS nu bygger upp, med egna apotekare och receptarier. Hittills har SÄS köpt tjänsten med dospåsar från Apoteket. Nu halveras kostnaden per dos. Det blir också lättare med uppföljning och utveckling av systemet. Att dosmaskinen hamnar på just SÄS beror på att man gjorde en liknande pilotstudie 2006-2008 med goda resultat.
– I början fanns en viss tveksamhet, säger Boel Setthagen. Men nu är det nästan bara positivt. Det sparar tid jämfört med att stå och plocka ut mediciner från förrådet på den egna avdelningen. Istället har sjuksköterskorna mer tid för patienterna.
I praktiken går API-modellen på SÄS till så att läkare ordinerar mediciner i journalsystemet Melior som skickar en fil med dagens beställningar till dosenheten. Där går farmaceuter igenom beställningarna. Om allt är ok skickas beställningen iväg och maskinen producerar påsar med ett läkemedel i varje för det närmaste dygnet. Varje påse märks med bland annat namn, personnummer, läkemedlets namn och styrka, avdelningens namn och uppgifter om när och hur tabletterna ska tas. Även de färdiga påsarna synas av personal innan de skickas ut till avdelningarna. Hela processen, från beställning till leverans på avdelningarna, tar tre timmar.
– Testverksamheten ska visa var dosmaskinen passar bäst, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind. Förmodligen är det på avdelningar där patienter ligger inne lite längre och inte har så många snabba byten av mediciner. Det gäller att hitta brytpunkten för det.
Själva maskinen har kostat ungefär 1,5 miljoner kronor att köpa in och står i ett avskilt rum med extra krav på renlighet. Den tar tabletter och kapslar men hanterar inte brustabletter som är för porösa, och inte heller läkemedel som har höga arbetsmiljökrav såsom antibiotika och cellgifter. Det är en regional försöksverksamhet som ska utvärderas 2011/2012. I den ingår också läkemedelsautomater på Skaraborgs sjukhus.
Högupplösta bilder
Arbete med apidos (jpg)
Dospåsar (jpg)
Påfyllning apidos (jpg)
Patient får medicin i dospåse (jpg)
Boel Setthagen (jpg)
Lise-Lotte Risö Bergerlind (jpg)
Fakta om den nya strukturen för läkemedelsförsörjning
På grund av avregleringen av apoteksmarknaden ändrar och utvecklar VG-regionen hela strukturen för läkemedelsförsörjningen. Syftet är att öka kontrollen över vilka läkemedel som används och att minska kassationerna. Det ökar också säkerheten för att patienten får rätt medicin och rätt dos dygnet runt vid vård på sjukhus. Detta är inget som patienterna kommer att märka men för vårdpersonalen innebär det en del förändringar. API-dosering av läkemedel ska på sikt införas på fler sjukhus. Utöver det finns tre nivåer av lager:
• PNL: patientnära lager som innehåller de vanligaste läkemedlen. Finns på varje avdelning och motsvarar dagens avdelningsförråd.
• VNL: vårdnära lager som är större gemensamma lager för flera avdelningar. Det är läkemedelsautomater som placeras ut på några ställen och som på sikt kommer att kopplas till journalsystemet.
• RGL: regionalt läkemedelslager som levererar läkemedel till alla lager på sjukhusen.