För andra året i rad får SÄS bäst resultat i Västra Götalandsregionens säkerhetsredovisning. På en femgradig skala fick sjukhuset 2012 indexet 4,45 som dessutom är något bättre än året innan. Den nya kris- och katastrofplanen är en förklaring till att SÄS förbättrat sitt säkerhetsläge.
– Vårdpersonal och andra medarbetare har ett gott säkerhetsmedvetande, säger Jan-Ola Höglund, lokal- och säkerhetschef. De är engagerade och agerar snabbt när det händer något. Vi har också en väl fungerande organisation för att hantera olika slags larmsituationer.
Jan-Ola Höglund, lokal- och säkerhetschef. Foto: Pernilla Lundgren, SÄS.
Klicka för högupplöst bild.
Säkerhetsredovisningen bygger i huvudsak på verksamheternas egna bedömningar och svar på frågor enligt en särskild rapporteringsmall. 54 förvaltningar och bolag ingår. Områdena som ingår är krishanteringsförmåga, personsäkerhet, hälso- och sjukvård (bland annat rutiner kring vårddokumentation och hur behörigheter hanteras), informationssäkerhet och övergripande och gemensamma risker.
Den sammanlagda bilden av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i VGR är att läget är stabilt jämfört med tidigare år och att det finns en positiv utvecklingstrend. Betydelsen av ett aktivt säkerhetsarbete har ökat i flera förvaltningar, och enligt Jan-Ola Höglund är SÄS föregångare på flera områden.
– Vi var först på lokal nivå med att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap, TiB, 1999, säger han. För många andra är det först på senare år som man skapat en motsvarande dygnet runt-funktion för särskilda händelser. TiB:en fattar beslut och kontaktar andra nyckelpersoner inom beredskapsorganisationen för att snabbt kunna agera.
Regionen utreder trygghetscentraler efter modell från SÄS
– Att vi har två väktare i tjänst dygnet runt som bemannar en liten trygghetscentral i huvudentrén i Borås bidrar också till ökad trygghet för patienter, besökare och personalen. Det finns inte på andra sjukhus i regionen, säger Jan-Ola Höglund. Regiondirektören har nyligen beslutat att utreda införandet av fyra trygghetscentraler, en i varje sjukhusområde i regionen, i princip efter den modell vi har här med väktarna som lite av spindeln i nätet för att öka säkerheten.
Den nya kris- och katastrofplanen som sjösattes under våren är ytterligare en förklaring till att SÄS ökar sitt säkerhetsindex från 4,27 till 4,45 mellan 2011 och 2012. För första gången gäller planen inte bara vid olyckor utan också krissituationer som kan leda till allvarliga driftstörningar på sjukhuset.
Den innebär också att det nu är ett mindre steg att ta beslut om lägsta graden av beredskap - stabsläge - som innebär att en mindre grupp nyckelpersoner samlas och gör en första bedömning av läget och börjar planera för vad som ska bli nästa steg. På så sätt blir beredskapen snabbare och mer flexibel i det viktiga inledningsskedet. Planen användes vid ett större elavbrott förra året.
– Det blev skarpt läge för den nya planen nästan direkt, säger Jan-Ola Höglund. Händelseanalysen efter elavbrottet ledde i sin tur till att vi nu arbetar med en ny handlingsplan för sådana händelser.
Ökad patientsäkerhet med nya akuta medicinska larm
Ur patientsäkerhetsperspektiv är systemet med så kallade akuta medicinska larm, AML, som installerades under 2012 en förbättring. De nya akutlarmen ökar både patientsäkerheten och tryggheten för personalen. Larmkedjan blir snabbare och den som larmar får direkt kvitto på om larmet gått fram till rätt personer. Drygt 150 nya larmknappar finns nu utplacerade på SÄS Borås, bland annat i operationssalar, vårdavdelningsmoduler och behandlingsrum.
En nyhet jämfört med föregående system är att det finns två larmknappar i miljöer där också patienter och besökare rör sig och fortsättningsvis också kan larma vid ett akut, livshotande tillstånd; vid väktarlokalen i huvudentrén och till höger om hissarna entrén till rehabiliteringen, båda i Borås. SÄS är först i VG-regionen med att hela larmkedjan vid livshotande tillstånd sköts utan manuell hantering.