Sedan vårdgarantin infördes den 1 november förra året har väntetiderna minskat betydligt och idag får de allra flesta patienter vård inom vårdgarantins gränser. Men trots förbättringar på många områden är väntetiderna fortfarande långa inom bland annat ortopedin och delar av den högspecialiserade vården. Störst är problemen i Göteborgs-området.
Nu fortsätter arbetet i Västra Götalandsregionen med att klarlägga vad som behöver göras för att vårdgarantin ska klaras för invånarna i Västra Götaland. En detaljerad kartläggning över sjukhusens kapacitet och kapacitetsbrister inom olika områden har gjorts och en handlingsplan har tagits fram för att åtgärda bristerna.
Handlingsplanen godkändes i dag av hälso- och sjukvårdsutskottet och innehåller bland annat extra beställningar inom kirurgi, ortopedi och urologi. Kostnaden uppgår till närmare 300 miljoner kronor varav 57 miljoner kronor avsätts för köp av vård hos externa vårdgivare.
I handlingsplanen poängteras att patienter som inte kan ges vård inom 90 dagar ska erbjudas vård hos en annan vårdgivare som har kortare väntetid. Patienten kan då välja att få vård hos en annan vårdgivare eller stå kvar i kön hos nuvarande vårdgivare. Patienten avstår då samtidigt från vårdgarantin och ska erbjudas besök eller behandling inom sex månader.
Men trots extra beställningar finns det fortfarande svårigheter att klara vårdgarantin inom ortopedin. En särskild utredning pågår därför om ortopedins kapacitet och struktur i regionen. Syftet är att långsiktigt förbättra tillgängligheten inom ortopedin och skapa förutsättningar för att att uppfylla och upprätthålla vårdgarantin. Utredningen ska vara klar före sommaren.
För att klara produktionen inom ortopedin under sommaren 2006 ska regionen undersöka möjligheterna att hålla igång en enhet i regionen under hela sommaren enligt ett rullande schema.
När det gäller primärvården finns svårigheter att klara tillgängligheten på telefon. Primärvårdsledningen har därför föreslagit att vårdcentralerna ska förstärkas med 60 nya sjukskötersketjänster. Samtidigt pågår det ett arbete i regionen med att förstärka sjukvårdsrådgivningen. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska ta ställning till dessa frågor i maj.
LÄGESBESKRIVNING AV BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN KLAR
En lägesbeskrivning av barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen har överlämnats till hälso- och sjukvårdsutskottet. Lägesbeskrivningen är en första del av den utvecklingsplan som ska tas fram för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Syftet är att ge bästa möjliga omhändertagande av barn, ungdomar och deras familjer.
Utvecklingsplanen, som beräknas vara klar under hösten, ska omfatta en kartläggning av patient- och diagnosgrupper, det aktuella kunskapsläget om vård- och behandlingsmetoder, samt en beskrivning av samarbetet och samverkan med bland annat vårdgrannar. Dessutom skall områdena kvalitet, prioritering och tillgänglighet belysas. Därefter ska det framtida uppdraget för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götland utformas. Lägesrapporten skickas nu på remiss till bland annat regionens förvaltningar.
MISSBRUKANDE GRAVIDA KVINNOR SKA FÅ VÅRD OCH STÖD
Hälso- och sjukvårdsutskottet har tagit fram regiongemensamma riktlinjer för omhändertagande av missbrukande gravida kvinnor.
I riktlinjerna anges bland annat att personalen ska ha kunskaper om hur man tidigt upptäcker missbruk och att det ska finnas en handlingsplan för omhändertagande av missbrukande gravida kvinnor vid alla mödrahälsovårdsmottagningar.
Gravida kvinnor som missbrukar alkohol eller droger ska erbjudas vård så tidigt som möjligt och stödjas att helt avstå från droger och alkohol under graviditeten. Skriftlig information om alkohol och droger ska finnas och delas ut till samtliga gravida kvinnor.
Synpunkter på förslagen ska nu inhämtas från ett antal remissinstanser inom regionen.
STÖD FÖR NY INTERNATIONELL LAG OM SKYDD MOT FOLKHÄLSAN
Västra Götalandsregionen stödjer ett förslag från Socialdepartementet att Sverige ska ansluta sig till ett nytt internationellt hälsoreglemente.
Reglementet införs genom en ny lag som omfattar skydd mot allvarliga hot mot människors hälsa och som riskerar att få en internationell spridning. Bestämmelserna reglerar vilka åtgärder stater får vidta mot personer, transportmedel, djur och gods vid in- och utresa i ett land.