Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade bland annat om en utredning av lokalsjukhusens roll och om en översyn av antalet vårdplatser på alla sjukhus. Utskottet beslutade vidare om en upphandling av omskärelse av pojkar. Dessutom presenterades en rapport som slår fast att den akuta vården och cancervården inte trängts undan av vårdgarantin.
Ingen undanträngningseffekt till följd av vårdgarantin
På hälso- och sjukvårdsutskottet presenterades en rapport som tittat på om vårdgarantin har påverkat annan sjukvård på ett negativt sätt. Rapporten visar att vårdgarantin inte har haft några undanträngningseffekter och inte påverkat den medicinska prioriteringen för akut sjuka och cancersjuka. Dessa grupper har fortsatt hög tillgänglighet. Möjligen kan återbesök för vissa grupper kroniskt sjuka få stå tillbaka för att klara vårdgarantin.
Det framgår vidare i rapporten att vårdgarantin har skyndat på och förbättrat processarbetet inom vården. Detta har också påverkat områden som idag inte omfattas av vårdgarantin. Utredningen har tittat på verksamheter som haft problem med tillgängligheten men som har lyckats bra i sitt förbättringsarbete. Dessa är hjärt-lungkliniken på Södra Älvsborgs sjukhus, ortopedklinikerna vid Sahlgrenska Universitetssjukhus och NU-sjukvården samt ögonkliniken vid Skaraborgs sjukhus.
Däremot lyfts en annan risk fram av de intervjuade. De menar att rätten till fritt vårdval i landet är en större risk för att vård inte ges efter behov. Här behövs en nationell samsyn om medicinska indikatorer och prioritering.
Utreda lokalsjukhusens roll och se över antalet vårdplatser
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att en utredning ska göras för att stärka närsjukvården, belysa lokalsjukhusens roll och organisationsform i framtiden samt säkra tillgången till vårdplatser i Västra Götalandsregionens sjukvård. Som lokalsjukhus räknas sjukhusen i Skene, Falköping, Mariestad, Lysekil, Strömstad, Bäckefors och Angereds Närsjukhus.
Den politiska majoriteten menade i sitt förslag att lokalsjukhusens roll och uppdrag i det samlade sjukvårdsutbudet behöver tydliggöras för att finna en långsiktig uppgiftsfördelning mellan de olika vårdnivåerna.
Utskottet vill med sitt beslut få klargjort samspelet mellan vårdcentralerna i VG Primärvård, närsjukvårdens innehåll och lokalsjukhusen. Utskottet vill också se möjligheten att stärka utvecklingen av den samlade närsjukvården.
Vidare vill utskottet se över tillgången till vårdplatser i hela Västra Götalandsregionens sjukvård. Under 1990-talet minskade antalet platser som en följd av nya medicinska metoder men under 2000-talet har antalet vårdplatser varit i princip oförändrat. Däremot när man blickar framåt räknar man med att det kan komma att behövas fler platser än idag.
Utskottet vill därför i sitt beslut få belyst behovet av vårdplatser inom både den somatiska (kroppsliga) och den psykiatriska vården på sjukhusen i ett längre perspektiv. Utskottet vill även se möjligheter till en ökad nivåstrukturering av olika typer av vårdplatser vid olika sjukhus.
Slutligen vill hälso- och sjukvårdsutskottet i sitt beslut förbättra omhändertagandet för dem som nyttjar sjukvården mest, kroniker, multisjuka och de mest sjuka äldre. Det handlar bland annat om att se över hanteringen vid in- och utskrivning vid sjukhusen samt en aktiv styrning och planering tillsammans med kommunerna för att patienterna ska få vård på rätt vårdnivå.
Upphandling av omskärelse
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att upphandla omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl. Idag kostar en omskärelse 2500 kronor enligt ett beslut i regionfullmäktige 2002. Men i samband med upphandlingen ska avgiften ses över och ska förhoppningsvis även bli lika i hela landet i samband med ett pågående arbete hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som vill harmonisera flera patientavgifter.
Det handlar i Västra Götaland om drygt 300 judiska och muslimska pojkar om året.
Hälso- och sjukvårdsutskottets handlingar...