Förstärkning av sjukvårdsrådgivningen
Hälso- och sjukvårdsutskottet avsätter 15 miljoner kronor för att förbättra tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen i regionen. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Dessutom ska sjukvårdsrådgivningen kunna boka besökstider på vårdcentralerna åt patienterna.
Regionens sjukvårdsrådgivning är idag organiserad i fyra enheter; Göteborg, Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg. För att dessa ska kunna ta hjälp av varandra krävs gemensam teleteknik och ett gemensamt beslutsstödssystem.
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår därför att regionstyrelsen tecknar avtal med det nationella systemet Vårdråd per telefon 1177 för att få tillgång till teletekniken och beslutsstödssystemet.
Utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin på remiss
Fler barn och ungdomar som idag får vård inom barn- och ungdomspsykiatrin ska i framtiden kunna få vård på vårdcentralerna. På så sätt kan fler av de mest behövande barnen få vård inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det är en av de bärande tankarna i utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen som presenterades i dag för hälso- och sjukvårdsutskottet.
En annan viktig del i utvecklingsplanen är att utveckla en bättre samverkan kring patienterna mellan olika vårdgivare. Det handlar om samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och kommunernas socialtjänst. Men också om samverkan med den barn- och ungdomsmedicinska sjukvården. Även samverkan med vuxenpsykiatrin behöver utvecklas. Det gäller framför allt barn- och ungdomar i åldern 16-25 år.
För att kunna genomföra utvecklingsplanen behövs dels internt utvecklingsarbete men också mer resurser. Bland annat behövs fler sjuksköterskor på distriktsmottagningarna men också utökad kompetens inom kognitivt inriktad psykoterapi och fortsatt utbyggnad av psykologisk kompetens inom primärvården.
Utvecklingsplanen går nu på remiss till nämnder och styrelser inom hälso- och sjukvården, till kommunerna och till brukar- och anhörigorganisationer.
Utvecklingsstöd till Södra Älvsborgs Sjukhus
Södra Älvsborgs Sjukhus får ekonomiskt stöd från hälso- och sjukvårdsutskottet och personalutskottet för att fortsätta det påbörjade arbetet med att skapa ett processorienterat sjukhus. Stödet är på sammanlagt 6 miljoner kronor per år under tre år.
Utvecklingen mot ett processorienterat sjukhus innebär att etablera en förbättringskultur som utgår från patientperspektivet. En av framtidens utmaningar för svensk sjukvård ligger i att kunna möta patienter och närstående i ett helhetsperspektiv, dvs utan att dessa märker hälso- och sjukvårdens organisatoriska gränser. För detta krävs ett processorienterat arbetssätt.
Regionledningen anser att det är ett viktigt utvecklingsarbete som ger kunskaper och erfarenheter som kan komma hela regionen till godo.
Regionens syn-, hörsel- och dövverksamheten utreds
Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat att genomföra en utredning av reigonens syn-, hörsel- och dövverksamhet. Syftet är att ta reda på hur väl habiliterings- och rehabiliteringåtgärderna fungerar och om vården är likvärdig i hela Västra Götaland. Utredningen ska också ge förslag till förbättringar inom syn-, hörsel- och dövvården i regionen.
Syn-, hörsel- och dövverksamheten i regionen finns inom många olika organisationer. Under årens lopp har flera brukarorganisationer haft synpunkter på tillgängligheten inom syn- och hörselvården och att olika utförare har olika förhållningssätt.
Utredningen ska ske i samverkan mellan beställare, utförare och brukare och vara klar under våren 2007.
Stora skillnader inom gynekologin och urologin
Det finns stora skillnader i regionen när det gäller patienternas tillgång till gynekologisk och urologisk vård och vilka behandlingsmetoder som väljs beroende på vid vilket sjukhus patienten får vård. Det handlar bland annat om patienten opereras i öppen eller sluten vård, om valet mellan medicinsk och kirurgisk abort och i vilken utsträckning kvinnor opereras för urininkontinens.
Det konstateras i en första lägesrapport av en handlingsplan för gynekologi och urologi i Västra Götalandsregionen, som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet i dag.
Lägesrapporten visar också att personalsituationen är god inom gynekologin där det finns relativt gott om läkare och vårdpersonal och där antalet ST-läkare täcker upp för framtida pensionsavgångar. Inom urologin däremot finns det brist på operationssjuksköterskor vid flera sjukhus. Fördelningen av urologer är dessutom mycket ojämn i regionen. Antalet urologer på SU är många i förhållande till bemannade operationssalar och för få på vissa sjukhus där det är gott om bemannade operationssalar. Det finns också brist på vårdplatser inom urologin på SU.
Hälso- och sjukvårdsutskottet tar beslut om handlingsplanen för gynekologin och urologi den 31 januari 2007.
Lägesrapport om vårdgarantin
Det har nu gått ett år sedan den nationella vårdgarantin infördes i hela landet. Sedan dess har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på ett mottagningsbesök minskat med 32 procent i Västra Götalandsregionen. Det visar den lägesrapport som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet i dag. När det gäller operation och behandling har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling minskat med 50 procent. Men fortfarande får alltför många patienter vänta för länge på vård och arbetet med att uppnå vårdgarantin måste fortsätta.
När det gäller vårdcentralerna hade mellan 79 och 88 procent av patienterna fått vård inom sju dagar vid den senaste mätningen i mars. Resultatet för oktober månad kommer först i december.
Ett 40-tal externa vårdgivare anlitats för att hjälpa regionen att uppnå vårdgarantin. Det gäller främst ortopedi och rehabilitering. 582 patienter har själva valt en annan vårdgivare, vilket är 200 färre än förra året.
Inför 2007 bedömer sjukhusen i regionen att man kommer att klara vårdgarantin inom de flesta områden. Ortopedin är fortfarande ett område där det kan bli svårt att klara vårdgarantin. Sjukhusen vidtar nu olika åtgärder, till exempel att förbättra remisshanteringen, vissa personalförstärkningar och att förlägga en del återbesök hos sjuksköterskan i stället för hos läkaren som då kan ta emot fler nybesök.
Västra Götalandsregionen har dessutom tecknat avtal med flera privata vårdgivare som sjukhusen kan använda för att kunna ge patienterna vård inom garantitiden. Dessa är:
Audiem, AgroCare, Art Clinic, Capio Norden, Capio Citykliniken Lund, Capio Lundby Sjukhus, Capio Läkargruppen Örebro, Capio Medocular, Capio S:t Göran, Carema Specialistvård, Carlanderska, IFK-kliniken Ortopedi, Järnhälsan, Movement Medical, Läkarhuset +7, Läkarhuset Södra vägen, Hässleholms Sjukhus, Nacka Närsjukhus Proxima, Nordisk Ögonkirurgi, Drottninggatans Läkarmottagning Göteborg, Läkarhuset Södra vägen Göteborg, Praktikertjänst Halland.
Uppföljning av kvalitet och resultat inom psykiatrin
Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat att kvalitet och resultat inom den psykiatriska vården ska följas upp utifrån vissa givna mått. Några exempel på dessa mått är patienternas psykiska välbefinnande, antalet självmord och självmordsförsök, bemötandet i vården och patienternas klagomål.
Syftet är bland annat att se till att psykiatrins resurser utnyttjas på ett effektivt sätt.
Nytt ersättningssystem inom psykiatrin
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår att regionstyrelsen inför ett nytt ersättningssystem inom den psykiatriska vården. Ersättningssystemet omfattar fyra delar: riktade uppdrag samt fast, prestationsrelaterad och målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen, som utgör tre procent av det totala ersättningsutrymmet ska stödja arbetet med att nå utvalda mål inom den psykiatriska vården.
Moderaterna reserverade sig till förmån för eget återremissyrkande.
Tydligare ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna genom nytt avtal
Hälso- och sjukvårdsutskottet har föreslagit att regionfullmäktige godkänner avtalet som reglerar fördelningen av hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen.
Syftet med avtalet är att utveckla goda samarbetsformer mellan regionen och kommunerna genom en tydlig ansvarsfördelning. I avtalet står bland annat att den enskilde patienten ska få kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden. Det handlar bland annat om personer i särskilda boenden och funktionshindrade som har behov av rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.
Lägesinformation kring översyn av cancersjukvården
Hälso- och sjukvårdsutskottet fick också en lägesinformation kring översynen av cancersjukvården. Beslut tas i hälso- och sjukvårdsutskottet i mars 2007.