Skärpta krav på neonatalsjukvården i Västra Götaland
Hälso- och sjukvårdsutskottet har slagit fast ett antal förutsättningar och krav som ska gälla för de sjukhus som bedriver neonatalsjukvård i Västra Götaland. Det handlar bland annat om vilken kompetens som ska finnas, tillgången till stödfunktioner och förslag om en transportorganisation. Syftet är att vården ska bedrivas på ett patientsäkert och regionalt likvärdigt sätt.
Bakgrunden är att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) påtalat vissa risker och brister inom neonatalsjukvården i Västra Götaland. Regionkansliet har därför i samarbete med sjukhusen gjort en översyn av neonatalsjukvården och tagit fram ett antal förutsättningar och krav som ska gälla för verksamheten.
I förutsättningarna anges att alla barn som föds före vecka 28 och som är i behov av neonatal intensivvård eller övrig komplicerad neonatalsjukvård ska vårdas på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Så är det i praktiken redan idag, men en förutsättning för att det ska fungera väl är att det bildas en transportorganisation där läkare och sjuksköterska med kunskaper i neonatalsjukvård kan följa med i den ambulans som transporterar barn från NÄL, SÄS Borås och Skaraborgs Sjukhus Skövde. Idag är det personal från respektive sjukhus som följer med i ambulansen.
Beslutet påverkar inte förlossningsvården i Västra Götalandsregionen.
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår också att regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att samla all neonatalsjukvård inom SU till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Idag bedrivs neonatalsjukvård även vid Mölndals sjukhus.
Neonatalsjukvård, vård av för tidigt födda barn, bedrivs idag vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås, Skaraborgs Sjukhus Skövde, NÄL i Trollhättan, vid Mölndals sjukhus samt vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus.
Tydligare krav på vårdcentralerna
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår att regionfullmäktige beslutar om vissa förtydliganden och förändringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Krav- och kvalitetsboken anger villkoren för att få bedriva vårdcentral i Västra Götalandsregionen. Förändringarna ska gälla från 1 januari 2015.
Några av förändringarna är att
• En specialist i allmänmedicin ska vara i tjänst på vårdcentralen under hela öppethållandet 45 timmar per vecka
• Personal med patientkontakt ska ha nödvändiga kunskaper i svenska språket
• Från och med 2016 ska vårdcentralerna ha tillgång till diplomerad tobaksavvänjare
Ansöker om rikssjukvårdsuppdrag
Västra Götalandsregionen ansöker hos Socialstyrelsens rikssjukvårdsnämnd att få bedriva behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Plexus brachialisskador är skador i armens nervfläta som styr funktioner i arm och hand. Symptomen varierar från tappad känsel och begränsad rörlighet till total förlamning. Hos vuxna orsakas skadan framför allt av motorcykelolyckor och hos barn som ett resultat av svår förlossning.
Antalet ingrepp är få, ett tiotal per år i Sverige. Patienter från Västra Götaland vårdas och behandlas redan idag på SU. Ett rikssjukvårdsuppdrag skulle underlätta såväl kompetensförsörjning som resurser för annan högspecialiserad vård.
40 miljoner kronor för utveckling av den nära vården
Hälso- och sjukvårdsutskottet avsätter 40 miljoner kronor för utveckling av den nära vården i Västra Götalandsregionen.
Hälften av pengarna, 20 miljoner kronor, går till projekt som stödjer utvecklings- och förbättringsområden för sjuka äldre och personer med sammansatta behov. Målet är att arbeta förebyggande, att patienterna ska veta vart de ska vända sig i olika situationer och att minska onödiga akuta inläggningar.
I satsningen ingår också projekten Aktiv hälsostyrning och Ökad trygghet för mest sjuka äldre vid Alingsås Lasarett. Här handlar det främst om insatser för att begränsa inflödet till akutsjukvården, att göra utskrivningsprocessen effektivare så att patienten känner sig trygg och välinformerad inför hemgång och att utveckla nya arbetssätt inom ambulanssjukvården.
Mer tid för patienten
Hur kan personalen inom hälso- och sjukvården få mer tid till patienten och hur kan vi minska tiden för onödig administration? Det var temat på ett seminarium som hälso- och sjukvårdsutskottet bjöd in till efter mötet.
Vid seminariet medverkade Göran Stiernstedt, regeringens nationella samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso-och sjukvården samt Christofer Montel, analyschef vid Myndigheten för vårdanalys.
Vid seminariet deltog ledande politiker och tjänstemän i Västra Götalandsregionen.