Idag överlämnades rapporten "Förutsättningar för och konsekvenser av en regionbildning Värmland – Västra Götaland" till den politiska styrgruppen. Rapporten innehåller en samlad bedömning av det utredningsarbete som gjorts under hösten.
− Utredningen ger ett värdefullt beslutsunderlag, men alla konsekvenser är svåra att förutse. Avgörande för det som kan uppnås är vilja, förmåga och ledarskap, säger Kerstin Alberius, Västra Götalandsregionens representant i utredningens ledningsgrupp.
Tillsammans med Tore Olsson vid Landstinget i Värmland och Christer Svahn vid Region Värmland har Kerstin Alberius gått igenom de utredningar som gjorts av fyra arbetsgrupper för områdena regionutveckling, hälso- och sjukvård, kultur samt transportinfrastruktur/kollektivtrafik. Dessutom har en extern utredare gjort en oberoende analys av den nya regionens förutsättningar nationellt och globalt.
Samlad bedömning
Vid ett möte i Mariestad på måndagen presenterade ledningsgruppen en samlad bedömning efter utredningsarbetet för den politiska styrgruppen med nio politiker från vardera Värmland och Västra Götaland.
− Det är ett intressant material vi har fått ta del av idag. Det är däremot för tidigt för oss politiker att kommentera de slutsatser som ledningsgruppen har dragit. På vårt avslutande möte den 11 juni, bör vi göra ett första ställningstagande till fortsättningen, säger Johnny Nilsson (S), regionråd i Västra Götalandsregionen.
Möjligheter, hot och utmaningar
Rapporten, "Förutsättningar för och konsekvenser av en regionbildning Värmland - Västra Götaland", bygger på SWOT-analyser där möjligheter, hot, styrkor och svagheter med en ny regionkommun analyseras.
I rapporten anges det större geografiska området som den största möjligheten till utveckling i en ny region. En större geografi skapar nya perspektiv och samverkansmönster vilket kan bidra till ökad förnyelsekraft och anpassningsförmåga.
Det största hotet beskrivs som konsekvenser av inomregional obalans. Den nya regionen är, i ett europeiskt perspektiv, glest befolkad och har en befolkningsmässig obalans med en tyngdpunkt i Göteborgsregionen i ena änden av regionen. Den största utmaningen för den nya regionen blir därför att hantera obalansen så att regionens alla delar får utvecklas utifrån sina möjligheter samtidigt som Göteborg kan fortsätta att spela rollen som tillväxtmotor.
− För att klara en sådan utveckling förutsätts bland annat insatser inom infrastruktur, kollektivtrafik och insatser för att öka omställningsförmågan inom den sårbara industristrukturen, säger Christer Svahn, Region Värmland.
Nya perspektiv för hälso- och sjukvård
Exempel på styrkor i SWOT-analyserna är samverkan med Norge inom bland annat arbetsmarknad och infrastruktur, utnyttjande av Vänern som resurs för besöksnäring, vattenförsörjning och miljövänliga transporter och värden inom kulturen.
Exempel på svagheter är att Västsveriges befolkning är spridd över en stor yta och att den nya regionkommunen, med undantag för Göteborgsregionen, har svagt sammanhållna arbetsmarknader.
I rapporten konstateras också att en större region öppnar nya perspektiv för hälso- och sjukvården. Den kan organiseras samlat med ett väletablerat universitetssjukhus (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) som bas för forskning och utveckling, utbildning, kunskapsbildning och högspecialiserad vård.
− En större region ger också bättre underlag för ”smalare” specialiteter och förbättrar möjligheten till samverkan med medicinteknikindustrin och läkemedelsindustrin, säger Tore Olsson, Landstinget i Värmland.
Starkare röst i omvärlden
Enligt rapporten har en ny region möjlighet att få en starkare röst mot omvärlden. Men framgång förutsätter att enighet kan uppnås. Avgörande är i vilken grad en ny region kan samspela med kommunerna.
Nu vidtar en politisk process, med rapporten som grund.
− Nu måste diskussionen tas hem till respektive parti. Avgörande är också hur regeringen väljer att hantera frågan, liksom hur översynen av statliga myndigheter och verk fortgår, säger Ulric Andersson, (S), landstingsstyrelsens ordförande i Värmland.
− Vi ser fram emot nästa steg i processen. Det finns många frågor kvar, men det viktiga är att vi blir överens om huruvida vi ska gå vidare eller inte, säger Tomas Riste, (S), regionråd, Region Värmland.
För mer information, kontakta:
- Johnny Nilsson (S), regionråd, Västra Götalandsregionen, 070-828 17 25
- Ulric Andersson (S), landstingsstyrelsens ordförande, Landstinget i Värmland,
telefon 070-662 23 07
- Tomas Riste (S), regionstyrelsens ordförande, Region Värmland, telefon 054-701 10 11
- Kerstin Alberius, stabschef, Västra Götalandsregionen, telefon 070-217 40 41
- Tore Olsson, fd landstingsdirektör, Landstinget i Värmland, telefon 070-637 04 27
- Christer Svahn, regiondirektör, Region Värmland, telefon 070-618 77 50
Ledningsgruppens rapport Förutsättningar för och konsekvenser av en regionbildning Värmland – Västra Götaland samt utredningarnas rapporter finns på www.varmlandvastragotaland.se
Bakgrund
Utredningsarbetet om en ny regionkommun bottnar i det förslag som Ansvarskommittén presenterade i februari 2007. Ansvarskommitténs uppdrag var att lämna förslag på hur den offentliga samhällsorganisationen skulle utformas mot bakgrund av att framför allt hälso- och sjukvården kräver ett större befolkningsunderlag för att i längden klara av att ge en bra vård till alla medborgare. Ansvarskommittén föreslog bland annat:
- Att Sverige ska delas in i 6-9 större regionkommuner
- Färre huvudmän inom sjukvården
- Större geografiska områden (för att klara det regionala utvecklingsuppdraget)
- Fortsatt process i regionfrågan
Utredningsarbetet har också omgärdats av vissa yttre ramar som exempelvis:
- Regeringens ställningstagande i regionfrågan
- Permanentning av försöksverksamheterna (Västra Götalandsregionen och Region Skåne)
- Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s; styrelsebeslut i regionfrågan (SKL anser att det är av största vikt att en regionreform genomförs och delar Ansvarskommitténs bedömning om att de framtida regionkommunerna behöver bli färre och större än idag.)
Mot bakgrund av detta ansökte Landstinget i Värmland hösten 2008 hos regeringen om att bilda en ny regionkommun bestående av Värmland och Västra Götaland. Landstingsfullmäktige och Region Värmlands fullmäktige gav därefter sina styrelser i uppdrag att gemensamt inleda kontakter och förhandlingar med Västra Götalandsregionen.
I mars 2009 beslutade Västra Götalandsregionens fullmäktige att utreda en regionbildning
Västra Götaland – Värmland och att ett första steg skulle vara att beskriva konsekvenser av och förutsättningar för en ny region. En eventuell regionbildning kan ske tidigast 1 november 2014.
Vid ett första sammanträde i Sunne den 28 maj 2009 konstituerades en politisk styrgrupp för en gemensam utredning. Styrgruppen består av nio ledamöter från Värmland och nio ledamöter från Västra Götaland. Senare bildades också en ledningsgrupp (de tre organisationernas direktörer) för att leda arbetet med utredningen om förutsättningar för och konsekvenser av en ny region.
Utredningen har utgått från fyra grundläggande utgångspunkter:
- helhet i verksamhet och geografi
- medborgarperspektiv
- Ansvarskommitténs tidsperspektiv och kriterier
- övergripande och strategiska perspektiv
|