Hur blir vi sjuka av stress? Hur blir vi friska? Och hur håller vi oss friska? Institutet för stressmedicin (ISM) inom Västra Götalandsregionen genomför sedan 2004 vad som är den största återkommande enkätundersökningen av stressrelaterad ohälsa inom svensk hälso- och sjukvård. Nu presenteras delrapport 3, KART 2008.
ISM genomför sin enkätundersökning av stressrelaterad psykisk ohälsa sedan 2004. Anställda inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen svarar vartannat år tillsammans med anställda vid Försäkringskassan på frågor om hur de själva bedömer sitt hälsotillstånd. Den första undersökningen genomfördes 2004, en andra 2006. Nu har resultatet av 2008 års undersökning blivit klart. Ytterligare en enkätundersökning kommer att genomföras 2010.
Totalt har 2 233 personer deltagit i alla av de hittills tre genomförda undersökningarna. Det ger unika möjligheter att följa såväl positiv som negativ utveckling över tid och på så sätt identifiera både risk- och friskfaktorer. Samtidigt är det en tillräckligt stor grupp för att kunna mäta statistiskt säkerställda förändringar.
– Att ha en resurs som ISM inom en hälso- och sjukvårdsorganisation som Västra Götalandsregionen ger unika möjligheter att använda forskningsmaterial som färskt bränsle i pågående arbetsmiljö- och hälsoarbete. Vi har kort väg från teoretiska resultat till praktisk handling och konkreta åtgärder, säger Annemarie Hultberg, utvecklingsledare på ISM.
– Syftet med KART-studien är att få kunskap om hur vi kan bli ännu effektivare i vårt arbete med att minska stressrelaterad ohälsa bland de anställda i Västra Götalandsregionen och samtidigt öka kunskapen rent generellt i dessa frågor. Resultatet i KART-studien 2008 visar att den stressrelaterade ohälsan, som vi mäter den, minskar bland de Västra Götalandsregionanställda som deltar i undersökningen och det är givetvis glädjande.
Riskfaktorer och friskfaktorer
Resultaten i KART-studien bygger på individens egen upplevelse av sin situation. Hur individen uppfattar och hanterar påfrestningar avgör graden av upplevd stress och risken att utveckla ett så kallat allvarligare stressrelaterat tillstånd eller AST, det vill säga självskattat utmattningssyndrom, ”utbrändhet”, depression eller ångest. Studien identifierar riskfaktorer som visat ett samband med utveckling av AST respektive de friskfaktorer som bidrar till att bli fri från AST.
Enkätundersökningen kartlägger hur den enskilde individen upplever psykosociala förhållanden på och utanför arbetsplatsen. Vilka krav finns i arbetet? Är de för höga eller mer lagom? Vilken grad av kontroll finns över det egna arbetet? I vilken omfattning finns det ett socialt stöd på arbetsplatsen? Hur ser förhållandet mellan ansträngning och belöning ut? Har det inträffat viktiga sociala förändringar utanför arbetet (ändrat civilstånd och/eller omvårdnadsansvar)? Vilka känslor har man inför arbetsdagen på väg till jobbet? Hur upplever man sitt allmänna hälsotillstånd?
Den som tycker illa om en förändring kan bli sjuk
Den höga förändringstakten i arbetslivet och särskilt frekventa organisationsförändringar, anses som en viktig bidragande orsak till stress, stressrelaterad ohälsa och sjukskrivning. Detta bekräftas av KART-studien där en av de tydligaste riskfaktorerna för att utveckla AST är om individen varit med om en för honom eller henne viktigare förändring på sin arbetsplats som han eller hon upplevt som en försämring.
I Västra Götalandsregionen anger 67 procent av deltagarna att det skett en för dem viktig förändring senaste året. Högst andel upplevd förändring återfinns inom NU-sjukvården (88 procent) och på de centrala kanslierna (74 procent). Andelen som upplevde angivna förändringar som en försämring var likaså högst inom NU-sjukvården (37 procent) och lägst inom Skaraborgs sjukhus och Primärvården (16 procent).
Andra riskfaktor är om individen upplever sig ha höga krav på sig i arbetet vad gäller bland annat tempo och arbetsinsats och samtidigt låg kontroll över hur arbetet ska utföras och vad som ska utföras i arbetet. Hög ansträngning i kombination med låg belöning (uppskattning, lön, status och karriärmöjligheter) samt återkommande övertid är ytterligare riskfaktorer. Fyrtiotvå procent av läkarsekreterarna och 36 procent av sjuksköterskorna upplevde en låg belöning. Motsvarande siffra för läkarna var 15 procent.
Utanför arbetet märks även att vara stillasittande, nikotinanvändning samt att ha barn hemma som faktorer som ökar risken att utveckla AST.
De främsta friskfaktorerna
Friskfaktorerna är i stor utsträckning motsatsen till riskfaktorerna. De personer som gått från AST i 2006 års undersökning till att inte ha AST 2008 är i stor grad de som upplevt en viktig förändring som en förbättring, de som upplever rimliga krav, högre kontroll, högre belöning samt bra socialt stöd på arbetsplatsen.
Övriga friskfaktorer som syns i undersökningen är bland annat fysisk aktivitet och att ha en stabil närvaro, d.v.s både låg sjukfrånvaro och låg sjuknärvaro (sjuknärvaro = att arbeta trots att man är sjuk).
Totalt har andelen anställda med AST inom Västra Götalandsregionen minskat. Från 29 procent 2004 till 23 procent 2008. Det är framförallt bland kvinnor som andelen minskat, vilket gör att de nu ligger på samma nivå som männen. Den tydligt positiva trenden inom primärvården och tandvården från tidigare undersökningar fortsätter även 2008. Förändringen är positiv för de flesta yrkeskategorier.
Mer information om stress och stressforskning samt hela KART 2008-rapporten som pdf finns på www.stressmedicin.com