Vi lever i en tid då vi ser det som en självklarhet att ha antibiotika. För några decennier sedan var vanliga infektioner ibland dödliga. WHO strävar efter ett globalt åtagande att säkra antibiotika för kommande generationer. Devisen för Världshälsoorganisationens, WHOs, Världshälsodag syftar på behovet att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
Varje antibiotikakur har ett pris
Antibiotikaanvändningen i sig är orsaken till dagens alarmerande resistensutveckling. Varje kur ökar risken att resistenta bakterier biter sig fast i vår bakterieflora. Framtida infektioner blir svårbehandlade, den moderna sjukvården hotas med högre läkemedelskostnader, längre vårdtider och ökad dödlighet som följd. Vår bakterieflora delas av oss alla – en antibiotika¬behandling av dig idag påverkar därför din egen nästa behandling, dina närmastes nästa, likväl som alla andras kommande behandlingar.
Alla har ett ansvar
Världen går baklänges fram mot den tid då antibiotika inte fanns. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade. Men även vi ser många fall och utbrott med svårbehandlade, resistenta bakterier som lett till allvarliga infektioner och dödsfall.
Precis som klimathotet kräver antibiotikafrågan en global ansträngning. Resistenta bakterier behöver inga pass. Två miljarder flygresor och en allt mer internationaliserad sjukvård bidrar. Det blir bara värre. Inga nya antibiotika finns i sikte. Det gäller att hushålla klokt med dem som finns.
Det yttersta ansvaret för en klok behandling ligger hos förskrivande läkare. Den viktigaste åtgärden är därför att följa fastställda behandlingsrekommendationer och avvakta med antibiotika vid självläkande, lindriga infektioner. Lika viktigt är information och dialog med allmänheten. En ömsesidig förståelse för antibiotikas för- och nackdelar mellan patient och läkare ökar möjligheterna att nå målet – en klok antibiotikaförskrivning.
Kampen mot resistenta bakterier handlar om att värdera risker. Den svårt sjuke patienten måste kunna behandlas effektivt. Å andra sidan bör den otålige patienten med ”jobbig” hosta, som snabbt ”måste” bli frisk och inte har tid att ”avvakta”, just göra det. En enda kur för säkerhets skull är väl inte så farligt? Det enskilda fallet är naturligtvis inte avgörande, men när många gör samma fel blir det ett stort problem. Patienters eventuella förväntningar och läkarnas beteenden ändras inte över en natt i en kultur som länge varit alltför frikostig med antibiotika. En nyss publicerad mätning från Vårdbarometern 2010 visade att 78 % av svenskarna är beredda att avstå antibiotika, även om man riskerar några dagars extra sjuklighet.
250-målet och regeringens patientsäkerhetssatsning
Nu har arbetet för rationell antibiotikaanvändning hög prioritet. Under 2011 till 2014 stimuleras ökad följsamhet till rekommendationerna. Uppnås detta kommer den totala användningen att minska kraftigt.
Det nationella initiativet för ökad patientsäkerhet förutsätter en gemensam och kraftfull satsning för att vi i Västra Götaland ska uppnå det fullt realistiska målet att komma ner från förra årets cirka 400 antibiotikarecept per 1000 invånare och år till 250 recept senast 2014. För att nå dit måste alla dra sitt strå till stacken nu, speciellt som förskrivningen de senaste månaderna snarast ökat jämfört med året innan.
Antibiotika? Ja tack, men bara när de verkligen gör nytta!
Strama-ordföranden i de lokala Strama-grupperna i Västra Götaland,
Leif Dotevall 031-368 56 04, Peter Nolskog 0500-43 24 16, Peter Ulleryd 0736-254547, Sven Öberg 0522-92383.
Hemsida för Strama i Västra Götaland
