Bättre behandling för patienter med ulcerös colit och Crohns sjukdom. Det är målet för mag-tarmspecialisten Anders Lasson på SÄS som nu doktorerat med sin forskning om kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Hans avhandling, om hur ett visst protein kan användas i bedömningen av sjukdomarna, blev nyligen godkänd vid Göteborgs universitet.
Anders Lasson. Foto: Pernilla Lundgren, SÄS.
Högupplöst bild.
– Man kan sammanfatta min forskning med att jag lagt till några pusselbitar i kunskapen om hur proteinet kalprotektin kan användas vid bedömning av sjukdomen, säger överläkare Anders Lasson på medicin- och onkologkliniken.
Avhandlingen består av fyra delstudier med olika inriktning. Gemensamt tema är hur kalprotektin, som finns i vita blodkroppar och som samlas i höga doser i tarmen vid inflammation, kan användas som markör i olika faser av sjukdomen. Tesen har varit att provet kan användas vid bedömning av ulcerös colit och Crohns sjukdom, med målet att patienterna ska få så långa perioder av som möjligt utan symptom på sin sjukdom.
Viktigt med standardiserad provtagning
Mätningarna görs genom avföringsprov. På så sätt man dels bedöma graden av inflammation, dels förutse när skoven är på gång och ligga ett steg före i medicineringen. I en av studierna är fokus på att skjuta upp återfall så länge som möjligt. Båda studier behöver följas upp med mer forskning enligt Anders Lasson, men han tror också att resultaten så småningom kan få stort genomslag i vården.
– I några avseenden behövs ytterligare forskning men resultatet av den första delstudien har redan börjat få internationellt genomslag i hur man tar proverna, säger Anders Lasson. Den handlar om hur och framförallt när man ska ta avföringsprov. Halterna av kalprotektin i tarmen skiljer sig över dagen.
De patienter som medverkar i studierna är dels de som har Anders Lasson och hans närmaste kollegor på SÄS som läkare, dels andra personer i Västsverige med ulcerös colit och Crohns sjukdom. De har medverkat genom att ta ett flertal avföringsprover under längre tid och skicka in dem till sjukhuset för analys. Resultaten som framkommit har redan kunnat tas tillvara på SÄS för att förbättra vården för personer med dessa sjukdomar.
– De har fått ta extra avföringsprover och genomgå fler undersökningar än vanligt men det har inte varit några problem att få dem att ställa upp på detta. Många har en besvärlig situation och vill få det bättre. Både Crohns sjukdom och ulcerös colit är diarrésjukdomar och det är ett stort handikapp. När det väl tränger på måste man snabbt gå på toaletten, det finns ingen marginal alls.
Gillar den patientnära forskningen på SÄS
Anders Lasson har sedan 2008 haft flera perioder med forskartjänster på 20 procent av arbetstiden och kombinerat forskningen med arbetet som läkare.
– Jag gillar att det är mina patienter och deras verklighet det handlar om, säger han. Det hela började i liten skala för att jag blev nyfiken på kalprotektin och vilken nytta det kunde göra. För mig personligen passar det bra med patientnära forskning.
Efter en intensiv period med doktorsavhandlingen ser Anders Lasson nu fram emot att ägna sig åt patienterna på heltid. Men samtidigt har han flera idéer om vad han skulle vilja gå vidare med så småningom för att ytterligare fördjupa sig i ämnet. De årliga forskartjänsterna som SÄS erbjuder medarbetarna tror han är mycket bra för sjukhuset.
– Det är ett ovanligt upplägg och inget de stora universitetssjukhusen har. Men helt klart förbättrar det vår ställning som attraktivt sjukhus för läkare som vill kombinera forskning med kliniskt arbete. Det är bra både för vår förmåga att rekrytera och för våra patienter.
Fotnot
Avhandlingen heter “Fecal calprotectin - the usefulness in special clinical situations and issues on the sampling procedure” och finns på Göteborgs universitets webbplats: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36736