Södra Älvsborgs Sjukhus har fått en ny samlad enhet för forskning och utveckling, FoU-enhet, där forskningsledare och forskare kan utföra sitt arbete i gemensamma lokaler. Tidigare har både forskningsledare och forskare varit utspridda på hela sjukhuset och haft sina arbetsplatser på den klinik eller enhet de tillhör. Nu har sjukhuset skapat en gemensam arbets- och mötesplats som ska främja forskningen.
- Detta ger medarbetare som forskar nya och bättre möjligheter till att arbeta ostört, utbyta erfarenheter och bilda nätverk. Nu har vi skapat en bra grund för att kunna utveckla forskningen och inspirera fler till att forska, säger Anneli Schwarz, forskningsledare på SÄS.
Anneli Schwarz och Marie Rusner, forskningsledare på SÄS.
På den nya forskningsenheten har forskarna sex arbetsplatser i direkt anslutning till en statistiker samt sjukhusets tre forskningsledare, som leder och utvecklar arbetet med att stärka en patientorienterad vårdnära forskning.
På SÄS finns det idag flera olika möjligheter till finansiering för att bedriva forskning. I dagsläget har åtta medarbetare FoU-tjänster, vilket innebär att de ges möjlighet att inom sin tjänst bedriva forskningsarbete på 20 procent. För medarbetare som doktorerat går det att söka en klinisk forskartjänst, där man under tre år utför sin forskning inom sitt arbetsområde och även fungerar som handledare för andra. Två personer har sådana tjänster idag. Medarbetare kan också ansöka om en veckas betald ledighet för att exempelvis utveckla en idé, projektplan eller avsluta ett projektarbete. För de forskningsintresserade finns även ett nätverk, där frågor som till exempel berör ansökningar, statistik och etikprövningar diskuteras.
I nuläget finns drygt 50 pågående forskningsprojekt registrerade på SÄS. Ett exempel är flera kliniska studier kring den ovanliga cancersjukdomen Myelom, som lett till förändrad grundbehandling i hela Norden. Dessa studier leds av Ulf- Henrik Mellqvist, som är hematalogspecialist och har en FoU-tjänst på SÄS. Samtliga universitetskliniker i landet och andra större sjukhus i regionen deltar. Forskningen har bland annat visat att tillägg av nya läkemedel gör att sjukdomen kan hålla sig borta under längre perioder. Den initiala behandlingen, som för två år sedan krävde sjukhusvård i 12 dagar, kan nu klaras av genom tre öppenvårdsbesök. En förenklad behandling minskar även biverkningarna för patienten.
Förhoppningen är att en ny samlad forskningsenhet kan skapa möjligheter för liknande framgångsrika forskningsprojekt.
- Jag ser goda möjligheter för forskningsintresserade medarbetare. I framtiden kan det innebära en samverkan mellan forskningsaktiva på olika nivåer samt inom skilda discipliner. En sådan samverkan bidrar till en positiv utveckling av vården för våra patienter, säger Anneli Schwarz, forskningsledare på SÄS.
Här är ytterligare exempel på forskningsprojekt registerade på SÄS:
- Ulrika Källman, sjuksköterska, forskar kring hur trycksår kan förebyggas.
- Alexandros Mourtzis, barnläkare, ingår i projektet ”Förbättrad användnings av aEEG för övervakning av centralnervösa funktioner hos nyfödda barn under intensivvård. En prospektiv, populationsbaserad studie i Västra Götalandsregionen.” Projektets målsättning är att förbättra övervakningen av centralnervösa systemet hos sjuka nyfödda barn.
- Geir Gudjunson från rehabiliteringskliniken deltar i studien ”Behandling med tillväxthormon under rehabiliteringsfasen av ischemisk stroke”. En liten andel av personer som insjuknar i stroke behandlas med trombolys. I denna studie vill man se om behandling med tillväxthormon har en gynnsam effekt på hjärnans förmåga till läkning.
- Arbetsterapeut Susanne Gustafsson forskar kring ”Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner för hemmaboende äldre personer”. Det rör sig om flera studier kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder för att äldre personer ska kunna bo kvar hemma med en god livskvalitet. Denna forskning ska mynna ut i en avhandling.
- Charlotte Blomgren, arbetsterapeut på rehabiliteringskliniken, har en studie som heter ”Datorbaserad intervention med specialutformad joystick vid träning av övre extremitet hos personer med stroke”. Omkring 40 inskrivna patienter på SÄS planeras delta i studien. Resultatet ska visa på om datorbaserad intervention med specialutformad joystick ger effekt på motorisk funktion och aktivitetsutförande vid träning av övre extremiteten inom strokerehabilitering och därmed kan träningsmetoden implementeras i verksamheten som ett komplement till redan existerande arbetsterapeutisk träning.
- Emelie Rosell, psykolog inom vuxenpsykiatrin, arbetar med projektet ”Förbättrad utredning angående social interaktion vid neuropsykiatriska tillstånd”. Denna studie är en del i ett övergripande projekt inom Västra Götalandsregionen som syftar till att skapa tillfredställande normer för tre test avsedda att mäta theory of mind. Syftet med projektet är att undersöka hur väl testen diskriminerar mellan olika grupper med neuropsykiatrisk problematik.
- Aris Seferiadis, sjukgymnast på psykiatriska sjukgymnastiken, arbetar med en studie om behandling av patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär. I studien jämförs och utvärderas två olika typer av behandlingar; fysisk träning och basal kroppskännedomsträning. Studien är unik, eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring effekterna av basal kroppskännedomsträning som behandling vid whiplashrelaterade besvär.
- Michael Eriksson, läkare på ortopedkliniken, arbetar med projektet ” Utvärdering av två olika ledytematerialkombinationer hos höftproteser”. Denna studie syftar till att utvärdera om en höftprotes med keramikledytor minskar risken för omoperation på grund av lossning och benförluster.
- Anna Cavrak, sjukgymnast, arbetar med projektet ”Validering och reliabilitetstestning av självskattningsformulär som mäter patientens tilltro till sin egen förmåga att bedriva fysisk träning efter en hjärthändelse”. Ett självskattningsformulär som mäter patientens tilltro till sin förmåga att bedriva fysisk träning kan ha betydelse för att kunna bedöma och predicera patientens behov av stöd och uppföljning efter sin sjukhusvistelse. Idag finns inga svenska valida och reliabla instrument inom området. Syftet med denna studie är att testa en svenskt instrument för patienter efter en hjärthändelse.
- Helena Hörder, sjukgymnast, arbetar med en jämförande studie med titeln ”Fysisk aktivitet och funktion hos 75-åriga män och kvinnor”. Betydelsen är en ökad kunskap och förståelse för förändringar i fysisk kapacitet och aktivitetsvanor över tid hos äldre i syfte att underlätta planerandet av hälsopromotiva strategier för den växande gruppen äldre.