SÄS har fått sina första specialistpsykologer inom rehabilitering. För patienterna innebär det mer kvalificerade utredningar av de psykologiska konsekvenserna av hjärnskador hos vuxna.
– För många patienter får skadorna stora konsekvenser i vardagen så det är väldigt viktigt med rätt bedömningar, säger en av de två nyblivna specialisterna, Hjördis Flodman. Med vår specialistkompetens blir det större tyngd i utlåtandena. Det kommer allt större patientgrupper tillgodo med tiden.
Nyblivna specialister: Hjördis Flodman och Wibeke Aasmundsen.
Foto: Pernilla Lundgren, Fotomedia.
Klicka för högupplöst bild
– Vi är väldigt stolta. Det här är ett stort steg för psykologgruppen inom den somatiska vården och skapar utvecklingsmöjligheter inom vårt område, säger Marie Kristiansen, enhetschef för bland annat psykologerna på EFRO, enheten för rehabilitering och ortopedteknik.
Gemensamt vetenskapligt arbete
Psykologerna Hjördis Flodman och Wibeke Aasmundsen vid EFRO arbetar mot medicinsk rehabilitering, framförallt förvärvade hjärnskador hos vuxna. I våras blev de godkända som specialister efter att deras vetenskapliga arbete blivit klart. Tillsammans har de gjort en studie om hur psykologer gör neuropsykologiska utredningar efter förvärvade hjärnskador i vuxen ålder, till exempel på grund av trafikolyckor, tumörer eller stroke, och vilka faktorer som påverkar säkerheten i bedömningarna.
Syftet med utredningarna är att bedöma den kognitiva förmågan efter skadan ur ett psykologiskt och neuropsykologiskt perspektiv och beskriva vilka effekter den får för personen i vardagen. Bedömningen av prognos, det vill säga om skadans konsekvenser är bestående, ingår också. Resultatet visar bland annat att psykologer använder många olika tester och metoder vid utredningarna. Det finns dock inga formella riktlinjer om vad en utredning ska omfatta eller hur stora konsekvenserna av skadan ska vara för att bedöma om de leder till ett begåvningsmässigt funktionshinder.
Utredningarna viktiga underlag inför beslut om stöd
– Utredningarna ligger bland annat till grund för besluten om vilket stöd en person ska få enligt lagen om stöd och service, LSS, säger Wibeke Aasmundsen. För många patienter blir det omöjligt att gå tillbaka till sitt gamla arbete men man kan istället få rätt till daglig verksamhet. Ibland används de som underlag av myndigheter, som när Transportstyrelsen ska avgöra om en person ska få behålla sitt körkort efter en olycka eller sjukdom som skadat hjärnan. Försäkringsbolag är andra externa parter som efterfrågan underlag inför beslut om ersättningar.
De nyinrättade specialisttjänsterna innebär i korthet att Hjördis Flodman och Wibeke Aasmundsen får möjlighet att ägna en viss del av sin arbetstid åt metodutveckling, att bevaka och följa forskningen inom neuropsykologin förutom att ge yrkesmässigt stöd inom sitt specialistområde.
– Satsningen på specialisttjänsterna innebär ökat fokus på det psykologiska perspektivet i den somatiska vården, säger Wibeke Aasmundsen. Sådana här specialisttjänster blir allt vanligare i Sverige och man kan säga att SÄS hänger med i den utvecklingen. Nu är det vårt ansvar att se till att vi tar till oss nya rön och förmedlar behovet av kvalificerade utredningar.