SÄS ett av åtta sjukhus i världen i ny forskningsstudie om blodcancerformen myelom, och de allra första patienterna som deltar vårdas här. Det långsiktiga målet är att göra den obotliga sjukdomen till en kronisk sjukdom som går att ha under kontroll under hela livet. För SÄS innebär medverkan att sjukhuset ligger i framkant i forskningen, något som gynnar patienterna oavsett resultat.
Ulf-Henrik Mellqvist. Foto: Bo Haglund, SÄS.
Klicka för högupplöst bild.
– Den här gången ingår vi i en så kallad fas 1-studie, säger Ulf-Henrik Mellqvist, docent och överläkare i hematologi (läran om blodet och dess sjukdomar) och den som leder studien på medicin- och onkologkliniken. Det är ovanligt att andra än de stora universitetssjukhusen är med så tidigt, och ger oss tillfälle att få tillgång till den senaste internationella kunskapen om myelom och vilka olika behandlingsvägar som finns.
Det är mycket på grund av Ulf-Henrik Mellqvist egen myelomforskning och uppdrag i nationella sammanhang som SÄS är det svenska sjukhus som deltar i studien, tillsammans med forskningscentra i bland annat USA, Holland, Danmark och Italien. Fas 1 innebär i detta fall att ett nytt cellgift, en utveckling av ett tidigare läkemedel, testas i låga doser på upp till ett tjugotal patienter och ökas successivt under totalt 24 veckor. Målet i denna första fas är att hitta en nivå som inte innebär för svåra biverkningar.
När man hittat en lagom nivå går studien in i fas 2 som då omfattar fler patienter. Just det här läkemedlet är ett mer koncentrerat cellgift än tidigare och är konstruerat för att lättare ta sig in i de sjuka cellerna - och stanna där. Om det visar sig fungera i större skala kan det bli ett nytt steg på vägen mot allt bättre behandling mot myelom så att patienterna kan leva som vanligt så länge som möjligt. Sjukdomen behöver ofta flera behandlingsomgångar under lång tid, men däremellan är det många patienter som mår relativt bra och inte känner så mycket av sin sjukdom.
– Oavsett vad vi kommer fram till är det bra för våra patienter att medverka i sådana här studier, säger Ulf-Henrik Mellqvist. Forskningsstudier är omgärdade av noggranna regler. Vi skärper våra rutiner ytterligare och ökar det vetenskapliga tänkandet i stort. Patientsäkerheten är oerhört viktig.
– Även för SÄS i stort är det en fördel att vara med i fas 1-studier och annan forskning och det är en uttalad ambition att öka vår delaktighet i sådana sammanhang, säger Ulf-Henrik Mellqvist. Det ger oss ökad kunskap och en fördel när nya läkemedel väl kommer ut på marknaden. Då vet vi redan mycket om vilka situationer de passar bäst för.
Fakta om myelom
- Myelom är en tumörsjukdom som uppstår i benmärgen vars uppgift är att tillverka blodkroppar: röda blodkroppar, olika former av vita blodkroppar och trombocyter (blodplättar). En slags vita blodkroppar som produceras i benmärgen kallas för plasmaceller. Plasmacellerna är en del av kroppens immunsystem och har som uppgift att producera antikroppar (immunglobuliner), som är en del i vårt försvar mot infektioner.
- Myelom uppstår när en plasmacell canceromvandlas och därmed börjar dela sig okontrollerat. Myelom betyder översatt ”benmärgstumör”, men något vedertaget svenskt namn finns inte. Myelomcellerna finns framför allt inne i benmärgen.
- Myelom drabbar ungefär 600 personer i Sverige varje år. Sjukdomen förekommer inte alls hos barn eller ungdomar, och är sällsynt hos personer under 40 år. De flesta är äldre än 65 år vid diagnos. Myelom är obotligt men behandlingsbart. De senaste 10-15 åren har kunskapen om sjukdomen ökat kraftigt, liksom de olika behandlingsmöjligheterna.
- Ett vanligt symptom vid myelom är smärtor, som oftast i ryggen eller bröstkorgen men som också kan sitta i armar och ben. Smärtorna beror på att myelomcellerna bidrar till en ökad bennedbrytning. Skelettet blir därför urkalkat och skört. Detta symptom gör att myelom ibland felaktigt kallas för ”skelettcancer”. Ett annat vanligt symptom är trötthet.