Hennes forskning visar att äldre personer som får hembesök eller deltar i seniorträffar, där de får kunskap om levnadsvanor och hälsa, skattar sin hälsa högre och är mindre beroende av hjälp i vardagliga aktiviteter än andra äldre personer.
- Min forskning är en del i en stor studie kring äldre personer i riskzon, som utvärderar hälsofrämjande åtgärder för personer som är 80 år eller äldre och bor kvar hemma. Jag har undersökt vilken effekt förebyggande hembesök och seniorträffar har på äldres skörhet, självskattad hälsa och behov av hjälp i dagliga aktiviteter, säger hon.
Klicka här för högupplöst bild på Susanne Gustafsson, nydisputerad arbetsterapeut.
Foto: Pernilla Lundgren, SÄS.
Susanne GustafssonSusanne Gustafsson är specialist i arbetsterapi på enheten för rehabilitering och ortopedteknik. Den 24 februari disputerade hon med sin doktorsavhandling om hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer. Totalt har 459 äldre personer över 80 år i stadsdelarna Örgryte och Härlanda i Göteborg ingått i studien och varit indelade i tre grupper. En grupp har inte fått några insatser, en annan har fått ett förebyggande hembesök och en tredje grupp har fått vara med i studiecirkel. s.k seniorträffar, där bland annat kost, mediciner, träning och hur man kan förebygga ohälsa diskuterats tillsammans med yrkesrepresentanter inom de olika områdena.
- Vår utvärdering har visat att de som fått hembesök eller deltagit på seniorträffar självskattar sin egen hälsa högre än kontrollgruppen efter tre månader. De som fått dessa insatser har heller inte lika stort behov av hjälp med vardagliga sysslor hemma, som till exempel att städa, handla eller laga mat efter ett år. Båda åtgärderna ger en positiv effekt, men när det gäller seniorträffarna så håller effekten i sig i upp till två år, säger Susanne Gustafsson.
Kan få betydelse för framtida hälsofrämjande insatser för äldre
Hennes forskning är en del i en stor studie kring äldre och hälsa, som genomförs av en forskargrupp med både doktorander och disputerade från Göteborgs universitet och Vårdalinstitutet. En viktig del som de ska undersöka framöver är vilka ekonomiska effekter åtgärderna ger. När resultaten från övriga delstudier är klara kommer forskarna att kunna förorda den ena eller andra åtgärden.
- Jag ser att hela studien kan få betydelse för vilka hälsofrämjande åtgärder som äldre personer kan erbjudas. Många kommuner satsar idag på förebyggande hembesök, men den andra åtgärden med seniorträffar är helt ny. Förhoppningen är att vår forskning kan bidra till att utbudet av insatser breddas och att äldre hemmaboende personers hälsa och välbefinnande bibehålls i ett längre perspektiv än tidigare, säger Susanne Gustafsson.
Hon berättar att det är mycket envishet och nyfikenhet som drivit henne framåt i forskningen. Men hon har också behövt och fått stort stöd från chefer, handledare, familj och vänner. Hon framhåller också hur viktig stöttningen från SÄS forsknings- och utvecklingsenhet har varit under tiden.
- De har kunnat hjälpa mig med frågor kring fondmedel, utbildningar och nätverk, som varit väldigt viktigt. Jag är lyckligt lottad att driva min forskning på SÄS för jag har sett att det är lättare att bli sedd och få stöd i sitt arbete på ett mindre sjukhus, säger hon.
Vilken är din reflektion kring forskningen?
- Förhoppningen är att forskningen kommer till nytta för äldre i framtiden och jag är stolt över att få vara en del i det och att kunna påverka på riktigt!