Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov kan få bättre hälsa och livskvalitet samtidigt som hälso- och sjukvårdens resurser används mer effektivt. Under 2012 utvärderar tre sjukhus inom Västra Götalandsregionen aktiv hälsostyrning.
Personer med komplexa vårdbehov upplever ofta att de har en låg livskvalitet.
Erfarenheter visar att hälso- och sjukvården kan ta hand om denna patientgrupp betydligt bättre genom stöd till patienter och vårdgivare med hjälp av aktiv hälsostyrning.
- Vi vill förbättra vården för denna grupp patienter, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör. Erfarenheterna från bland annat Stockholm visar att de patienter som fått extra stöd både upplever en bättre livskvalitet och ett minskat behov av vård på sjukhus.
Metoden aktiv hälsostyrning bygger på att identifiera patienter som har stora vårdbehov. Patienterna erbjuds kontakt med en sjuksköterska som stödjer dem i att bättre förstå sina sjukdoms- och vårdsituationer, att samordna sina vårdkontakter och öka kunskapen om hur hälso- och sjukvården fungerar. Aktiv hälsostyrning ersätter inte patientens övriga kontakter med vården utan är ett tidsbegränsat komplement.
Tre piloter i Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen inleder nu ett utvecklingsarbete för att med vetenskaplig metodik testa metoden aktiv hälsostyrning. Tillsammans med företaget Health Navigator genomförs under 2012 försöksverksamheter vid tre sjukhus; SU/Östra sjukhuset, Alingsås lasarett och NU-sjukvården. Mellan 300 och 500 patienter kommer att ingå i studien.
Målen med projektet är att förbättra livskvalitet, delaktighet och trygghet för patienten och förebygga akuta besök och inskrivningar för patienter med mycket hög konsumtion av oplanerad vård. De medicinska och ekonomiska resultaten av arbetet utvärderas i slutet av 2012.
- Vi hoppas få ökad kunskap om hur vi kan använda hälso- och sjukvårdens resurser på ett effektivare sätt för en bättre vård för patienterna, säger Ann Söderström.
Ekonomiska fakta
I Västra Götalandsregionen står en procent av befolkningen för 27 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Varje patient i gruppen har i genomsnitt 38 vårdkontakter per år och en genomsnittlig hälso- och sjukvårdskostnad på 423 000 kronor.