Högre livskvalitet och färre vårdbesök med aktiv hälsostyrning
Patienterna som deltar i utvärderingen av metoden aktiv hälsostyrning uppskattar att de har en högre livskvalitet jämfört med en kontrollgrupp. De har inte heller behövt söka vård lika ofta.
Det framgår av den delrapport som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet på onsdagen.
Västra Götalandsregionen deltar, på initiativ från hälso- och sjukvårdsutskottet, i ett utvecklingsarbete för att med vetenskaplig metodik utvärdera aktiv hälsostyrning. Tillsammans med företaget Health Navigator genomförs försöksverksamheter vid tre sjukhus; SU/Östra, Alingsås lasarett och NU-sjukvården. Utvärderingar genomförs parallellt i ytterligare fyra landsting.
Metoden bygger på att man identifierar patienter med stor risk för att söka mycket vård. Patienterna erbjuds kontakt med en sjuksköterska som stödjer dem i att bättre förstå sin sjukdoms- och vårdsituation och att samord¬na sina vårdkontakter. Målet är att förbättra livskvalitet, delaktighet och trygghet för patienten, minska inflödet på akutmottagningarna samt att öka kunskapen om vad som driver oplanerade vårdkontakter.
Omfattning
Hittills omfattar pilotstudien 550 patienter i Västra Götalandsregionen, varav de flesta, 366, är så kallade mångbesökare som besökt akutmottagning minst tre gånger det senaste halvåret. Dessutom omfattas 97 hjärtsviktspatienter och 120 KOL-patienter, som de senaste 12 månaderna haft minst ett slutenvårdstillfälle eller läkarbesök vid sjukhus på grund av hjärtsvikt respektive KOL. Målet är att sammanlagt 1000 patienter ska omfattas av pilotverksamheten vid årsskiftet. Ännu så länge är hjärtsvikts- och KOL-patienterna så få att man behöver vara försiktig med hur man tolkar utvärderingen eftersom ett fåtal patienter kan påverka resultatet förhållandevis mycket.
Högre livskvalitet och färre vårddygn
Delrapporten visar att aktiv hälsostyrning hittills minskat besöken i slutenvården med 2-3 vårddygn eller 25-40 procent per patient och år i Västra Götalandsregionen.
Om man tittar på den största patientgruppen, mångbesökarna, har antalet vårddygn minskat med 29 procent och antalet vårddygn per vårdtillfälle har minskat med 19 procent. Dessutom har vårdtillfällena per patient och år minskat med 12 procent.
Mångbesökarna har också skattat sin egen livskvalitet högre än den jämförda kontrollgruppen. Störst är skillnaden när det gäller hur man skattat sin egen förmåga att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter utifrån den fysiska hälsan.
Kontaktperson: Jarl Torgerson regionläkare på hälso- och sjukvårdsavdelningen, forskningsledare för projektet. Telefon: 0705-75 67 89.
Fortsatt stöd till rehabilitering
Hälso- och sjukvårdsutskottet har fastställt hur statsbidraget till rehabiliteringsgarantin ska hanteras 2013. För Västra Götalandsregionen handlar det om ca 160 miljoner kronor, varav den största delen används som ersättning till sjukvården för utförda behandlingar. Målet är att förebygga sjukskrivning hos kvinnor och män i arbetsför ålder och att fler ska komma tillbaka i arbete. Garantin omfattar personer i åldern 16-67 år med icke specificerad smärta i rygg, axlar och nacke och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress.
Den första överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti gjordes 2008 mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen har sedan förlängts och uppdaterats varje år. Den 14 december tecknades överenskommelsen om rehabiliteringsgaranti för 2013. Regeringen avsätter totalt 1 miljard kronor för rehabiliteringsinsatser 2013.
Fördelning
Uppemot 100 miljoner fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnderna, att använda för ersättning till sjukvården för multimodal rehabilitering och olika utvecklingsinsatser. Multimodal rehabilitering innebär att flera olika professioner tillsammans planerar och samordnar rehabiliteringen för att få både ett fysiologiskt och ett psykosocialt perspektiv på smärtan.
Resten av statsbidraget hanteras av hälso- och sjukvårdsutskottet. Pengarna kommer exempelvis att gå till finansiering av tio ST-läkartjänster inom psykiatrin under en tvåårsperiod, samverkansinsatser mellan vårdcentraler och rehabiliteringsenheter, FoU samt andra regionala utvecklingssatsningar inom området psykisk ohälsa och smärtrehabilitering.
Ansökan om rikssjukvård för hjärtkirurgi på barn
Västra Götalandsregionen ansöker hos Socialstyrelsen om att få bedriva rikssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset inom två områden; hjärtkirurgi på barn och ungdomar samt hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har redan idag tillstånd att bedriva denna vård. Ansökan gäller en ny period.
Rikssjukvård innebär att sjukhuset har hela landet som upptagningsområde för vissa speciella och allvarliga sjukvårdstillstånd. Kraven för att få rikssjukvård är att den aktuella enheten på sjukhuset har en hög vårdkvalitet och att verksamheten är ekonomiskt effektiv.
Västra Götalandsregionen har sedan tidigare tillstånd att bedriva rikssjukvård för levertransplantationer, lungtransplantationer och hjärttransplantationer samt viss ansiktskirurgi.
Fortsatt stöd till barn och unga med psykisk ohälsa
Hälso- och sjukvårdsutskottet har fastställt hur statsbidraget för insatser till barn och unga ska hanteras under 2013. Statsbidraget ska användas för att förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Den första överenskommelsen om statsbidraget gjordes 2007 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen har sedan förlängts och uppdaterats varje år.
För Västra Götalandsregionens del handlar det sammanlagt om ca 47 miljoner kronor, varav 9 miljoner fördelas till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs Sjukhus, Angereds Närsjukhus och till Habilitering & Hälsa. Resterande 38 miljoner kronor fördelades under 2012. Pengarna kommer att användas till att korta köerna till bedömning, utredning och behandling. Särskilt fokus är på barn och unga med neuropsykiatrisk problematik.
Digitalisering av bilder ska ge snabbare provsvar
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår att patologiverksamheten digitaliseras i hela Västra Götalandsregionen. Syftet är att öka patientsäkerheten och förbättra effektiviteten inom patologin.
I dag placeras patologiska prover, alltså tunna snitt av vävnadsprover, på speciella glasskivor som sedan granskas i ljusmikroskop. Digitaliseringen gör det istället möjligt att ta en bild på vävnadsprovet och sedan lagra den som en datafil och skicka den vidare för ytterligare bedömning om så behövs.
Flera fördelar
Ett pilotprojekt som avslutades under 2011 visade att en digitalisering av patologin skulle leda till flera fördelar:
- Det blir enklare för sjukhusen att konsultera varandra genom att provfilerna kan skickas digitalt mellan laboratorierna. Idag måste proverna skickas manuellt. '
- Rygg- och nackskador är vanligt vid mikroskopiarbete. Moderna arbetsstationer med dataskärmar beräknas minska sådana arbetsskador.
- Det sparar tid genom att vissa enklare granskningar kan automatiseras.
- Diagnostiken kan bli mer likformig och kvaliteten kan sannolikt höjas
- I framtiden går det att samordna de fyra teamen i Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan och därmed enklare lösa frånvaro vid sjukdom eller semester.
Utifrån pilotprojektet har en arbetsgrupp utrett förutsättningarna för att införa digitalisering av patologin i hela Västra Götalandsregionen och konstaterat att ett breddinförande skulle höja patientsäkerheten och öka effektiviteten.
En plan för genomförande ska nu tas fram. Den totala kostnaden för att digitalisera patologin beräknas till 41 miljoner kronor och finansieras ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag.