Goda resultat för diabetessjukvården i Västra Götaland
Diabetesvården i Västra Götaland visar på mycket goda resultat. Primärvården ligger högst i landet när det gäller nyupptäckt diabetes och flera av sjukhusen ligger i topp när det gäller behandlingen av blodsocker. Det visar den verksamhetsanalys som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet idag.
Verksamhetsanalysen för 2011 är den åttonde i ordningen som följer upp hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Den bygger bland annat på de nationella kvalitetsregistren som rapporterar medicinska resultat i vården. Rapporten visar på flera positiva förändringar, men också att det finns förbättringar att göra.
Allt fler patienter vårdas på strokeenhet
Ett annat positivt område är strokesjukvården där en allt högre andel patienter vårdas på strokeenhet och där strokesjukvårdens alla enheter deltar i regionalt förbättringsarbete.
Ett viktigt förbättringsområde inom strokesjukvården är att ge fler patienter trombolysbehandling. Antalet patienter som behandlas har ökat men Västra Götaland ligger fortfarande lägre än riksgenomsnittet. Användningen av antikoagulantia (warfarin), ett läkemedel som har en mycket stark strokeförebyggande effekt, ligger också lägre än riket.
Nya områden som lyfts fram i årets rapport är gallstens- och fetmakirurgi. Uppföljningen av gallstenskirurgin visar att det finns skillnader i vårdtid, kostnader och medicinering som bör analyseras djupare. Fetmakirurgin har ökat kraftigt de senaste åren och det är angeläget att följa upp resultat och eventuella komplikationer.
Hög tillgänglighet men långa ledtider
En allt större andel av befolkningen har varit i kontakt med primärvården. Den största ökningen av läkarbesök ses bland personer under 45 år. Antalet besök av personer som är 65 år och äldre har inte ökat i samma utsträckning.
Tillgängligheten till vårdcentral och specialiserad vård är hög men ledtiderna är alltför långa inom cancersjukvården och delar av psykiatrin. Sjukvårdsrådgivningen har fortfarande långa väntetider, liksom akutmottagningarna. Uppföljningen pekar också på problem med att klara av vårdgarantin under sommarmånaderna.
Rapporten konstaterar också att viss slutenvård skulle kunna undvikas med rätt omhändertagande. Färre patienter vårdas på sjukhus för kärlkramp och diabetes vilket kan bero på bättre omhändertagande i öppen vård. Däremot ses ingen minskning för vård av hjärtsvikt.
Förskrivningen av antibiotika är fortfarande hög. Målet är att minska antalet antibiotikarecept till 250 per 1000 invånare till år 2014. Under 2011 förskrevs drygt 400 antibiotikarecept per 1000 invånare i Västra Götaland.
Allt bättre uppföljning av resultat
- Verksamhetsanalysen är ett bra underlag för att utveckla hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström. Vården blir allt bättre på att registrera och följa upp och kvalitetsregistren blir mer heltäckande. Vår förhoppning är att dessa register används mer och mer av alla som arbetar i vården för att patienterna skall få en allt bättre vård.
Läs Verksamhetsanalys 2011
Reviderad krav- och kvalitetsbok för 2013
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår flera revideringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Krav- och kvalitetsboken är det förfrågningsunderlag som styr uppdraget till de vårdenheter som ingår i Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell VG Primärvård.
Förslagen baseras på synpunkter från vårdgivare, hälso- och sjukvårdsnämnder och andra enheter inom Västra Götalandsregionen samt på de erfarenheter som gjorts sedan starten.
Bland de föreslagna justeringarna kan nämnas att:
- patienter ska erbjudas besök för bedömning inom högst sju dagar hos samtliga yrkeskategorier (idag endast läkarbesök)
- alla vårdcentraler ska arbeta aktivt för att identifiera personer som har risk för ett ökat vårdbehov.
- Äldre, kroniskt sjuka och personer med sammansatta behov ska erbjudas fast vårdkontakt
- Alla vårdcentraler ska ha kunskaper om antibiotikaförskrivning och antibiotikaresistens.
- Patienter som är inskrivna i hemsjukvård ska erbjudas hembesök vid behov och minst en gång per år.
Närsjukvårdscentrum i regionen ska utredas
Hälso- och sjukvårdsutskottet vill utreda vilka förutsättningar det finns att utveckla så kallade närsjukvårdscentrum vid tio sjukhus i Västra Götalandsregionen. De sjukhus som är aktuella är Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus samt sjukhusen i Strömstad, Lysekil, Bäckefors, Mariestad, Lidköping, Falköping, Skene och Alingsås.
I närsjukvården ingår vanligen hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabilitering, omvårdande och stödjande insatser. Den ska vara invånarnas kontaktpunkt i vården och klara cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdskontakter.
Närsjukvård kan beskrivas som ett lokalt vårdsystem där primärvård, specialistsjukvård och kommunal vård och omsorg tillsammans ansvarar för helheten och bidrar till att skapa trygghet hos befolkningen. Alla närsjukvårdscentrum behöver inte se likadana ut. Innehållet kan variera beroende på lokala förutsättningar.
Satsning på ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin
Västra Götalandsregionen har fått 47 miljoner kronor i statsbidrag för att öka tillgängligheten inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Målet med statsbidraget är bland annat att alla landsting ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och utredning/behandling inom högst 30 dagar.
Statsbidraget för 2011 går bland annat till att utveckla nya arbetssätt för att omhänderta barn och ungdomar, finansiering av ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, fördjupningsutbildning, riktade insatser för kökortning, utökning av antalet sjuksköterskor och utökning av resurser för fördjupade utredningar och behandlingar.