Inga särskilda telefonlinjer till för barn, äldre och psykisk ohälsa
Sjukvårdsrådgivningen i Västra Götaland kommer inte att bygga upp särskilda telefonlinjer utifrån ålder eller diagnos. Det skulle inte vare sig öka kvaliteten eller vara kostnadseffektivt. Det visar en rapport som överlämnades till hälso- och sjukvårdsutskottet i dag.
Bakgrunden är att hälso- och sjukvårdsutskottet i april 2011 gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna att organisera en särskild barnlinje, äldrelinje och psykiatrilinje inom Sjukvårdsrådgivningen.
Västra Götalandsregionen har en sjukvårdsrådgivning som är tillgänglig dygnet runt på telefonnummer 1177. Den är bemannad med sjuksköterskor med specialutbildning. Förutom att ge råd har de möjlighet att boka tid på vårdcentraler och akutmottagningar.
Cirka en tredjedel av samtalen handlar om barn. Rapporten konstaterar att Sjukvårdsrådgivningens sjuksköterskor har kompetens och stor erfarenhet när det gäller att besvara frågor om barns ohälsa. De har också ett sedan länge väl etablerat samarbete med barnkliniker och barnavårdscentraler.
Erbjuder redan ett tryggt stöd
Även för äldre ger Sjukvårdsrådgivningen redan idag kvalificerad rådgivning. För de äldre är det särskilt viktigt att lotsa rätt och skapa trygghet i vårdkedjan. Sjukvårdsrådgivningen kan också vid behov ta kontakt med kommunal distriktssköterska för akuta bedömningar.
En tredjedel av samtalen handlar om patienter med psykisk sjukdom eller upplevd psykisk ohälsa. Samtalen handlar om akut kris, oro och ångest och frågor om psykisk sjukdom och missbruk. Särskilt nattetid förekommer relativt långa samtal ibland med samma återkommande personer.
Sammanfattningsvis konstateras att Sjukvårdsrådgivningen redan idag erbjuder ett tryggt stöd till patienter och invånare. Undersökningar visar dessutom att befolkningen har högt förtroende för Sjukvårdsrådgivningen. En parallell uppbyggnad av särskilda telefonlinjer utifrån ålder eller diagnos skulle inte öka kvaliteten eller vara särskilt kostnadseffektiv.
Satsning på barn och ungas psykiska ohälsa
Hälso- och sjukvårdsutskottet har godkänt fördelningen av statsbidraget på 47 miljoner kronor för att förstärka insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Statsbidraget fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnderna och görs inom följande områden: riktade insatser för kökortning, utökning av antalet sjuksköterskor, utökade resurser för fördjupade utredningar och behandlingar inom neuropsykiatri samt utveckling av konsultationsmodeller med andra vårdgivare.
Fler koloskopier ska göras i Västra Götaland
Antalet koloskopier som utförs i Västra Götalandsregionen behöver öka med 10 procent, eller ca 1000 koloskopier per år under 4-5 år, för att täcka in det behov som finns. Det visar en rapport som godkändes av hälso- och sjukvårdsutskottet idag. Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen med ett smalt, böjligt instrument, så kallat koloskop. Med koloskopet kan läkaren se in i tjocktarmen och upptäcka sjukliga förändringar.
Antalet patienter som väntar på undersökning varierar, men antalet personer som har väntat mer än 90 dagar har ökat
Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram en plan för att öka antalet koloskopier i Västra Götaland. Det kan handla om att utnyttja ledig kapacitet inom Västra Götalandsregionen i stället för att upphandla externt, att omfördela arbetsuppgifter så att gastroenterologer i större utsträckning kan användas vid koloskopiundersökningar, att rekrytera fler medicinska gastroenterologer, att använda den koloskopikunskap som finns hos de kirurger som har en sådan samt att utbilda fler sjuksköterskor i endoskopi.
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade också att Västra Götalandsregionen ska delta i en nationell studie av screening av kolorektalcancer under förutsättning att screeningen kan genomföras med stor säkerhet och hög kompetens.
Smartphone ger snabbare diagnos och behandling av hudcancer
Med hjälp av en smartphone på vårdcentralen kan patienter med hudcancer erbjudas radikalt snabbare diagnos och behandling. Det visar ett unikt försök i Västra Götalandsregionen.
Det är 20 vårdcentraler samt hudklinikerna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs sjukhus som samarbetat under året med en ny form av remittering som kallas mobil teledermatoskopi. Försöksverksamheten finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting och det är första gången i världen som denna teknik testas skarpt i sjukvården.
Det går till så att distriktsläkaren tar bilder på hudförändringar med mobilkamera och ett anpassat dermatoskop (speciellt förstoringsglas med belysning)och skickar dessa som en digital remiss via en speciell app direkt till hudklinikerna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs sjukhus.
Teledermatoskopiremisserna innehåller text som en vanlig pappersremiss men har alltså även kliniska och dermatoskopiska bilder bifogade. Hudläkaren som bedömer bilderna skickar remissvar direkt till distriktsläkarens mobiltelefon inom 24-48 timmar med en preliminär diagnos, besked om hur patienten kommer att prioriteras samt information om huruvida kirurgisk behandling är nödvändig eller inte.
Kortare väntetid för patienterna
Preliminära resultat som nyligen rapporterades till SKL visar att mobil teledermatoskopi förkortar väntetiden för patienter med hudcancer att få sitt första besök hos hudläkare.
Patienter med livshotande hudcancer kan också opereras betydligt tidigare tack vare metoden. Vidare kan de patienter som visar sig ha helt ofarliga hudförändringar få lugnande besked inom ett par dagar utan att behöva vänta i flera veckor eller månader.
Hela studien är ännu inte avslutat. Den ska utvärderas när man har totalt 950 patienter med teledermatoskopiremiss och 950 patienter med pappersremiss att jämföra mot varandra. Utifrån det material man har idag kan man se att:
- Tiden till operation för patienter med malignt melanom har i genomsnitt sänkts från 46 dagar till 14 dagar.
- Patienter med förstadier till malignt melanom har fått väntetiden till behandling kortad från 65 dagar till 15 dagar.
- Skivepitelcancer har kunnat omhändertas på ungefär halva tiden.
För ytterligare information kan ni kontakta projektledaren John Paoli, docent på Sahlgrenska Universitetssjukhuset: 0730-40 40 44