Cancersjukvården fungerar bra men vissa områden behöver förbättras
Cancersjukvården i Västra Götalandsregionen fungerar i stort sett väl men det finns områden som behöver förbättras. Det är slutsatsen i den rapport om cancersjukvården i regionen som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet i dag.
Utskottet beslutade därför om en rad åtgärder för att förbättra cancersjukvården. Det handlar bland annat om den palliativa vården, att säkra kompetensförsörjningen, att förtydliga arbetsfördelningen och patientansvaret och att förbättra det förebyggande arbetet och den patientnära forskningen.
När det gäller den palliativa vården finns det i dag stora geografiska skillnader i regionen. I vissa områden fungerar det mesta utmärkt medan det på andra ställen behöver bli mycket bättre. Bland annat behöver regionens stöd till hemtjänst och hemsjukvård förbättras liksom tillgången till särskilda vårdplatser för avancerad palliativ vård. Här påbörjas nu ett regiongemensamt arbete för att förbättra den palliativa vården
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade också att starta ett regiongemensamt arbete för att säkra kompetensförsörjningen inom onkologi, patologi och radiologi. Arbetet ska omfatta alla personalkategorier som behövs i vården av cancersjuka, inte bara läkare och sjuksköterskor utan även biomedicinska analytiker, socionomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer.
Ett annat problem som rapporten pekar på är otydligheter i vård- och behandlingsansvaret, dvs vem som har ansvaret för patienten. Utskottet understryker att detta ansvar måste klaras ut. Dessutom behöver arbetsfördelningen mellan sjukhusen förtydligas. Även här påbörjas nu ett regiongemensamt arbete.
Västra Götalandsregionen kommer också att starta diskussioner med Sahlgrenska Akademin för att förbättra den patientnära forskningen.
Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna och är vanligast bland äldre människor. Var tredje svensk kommer att drabbas av en cancersjukdom. Under det senaste decenniet har antalet fall ökat med 15 procent för kvinnor och 25 procent för män. Genom tidigare upptäckt och förbättrad behandling botas allt fler. Vissa cancerformer har dock dålig prognos.
Kristdemokraterna reserverade sig till förmån för eget yrkande.
Vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin sänks till en månad
Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat att från och med 1 september sänka vårdgarantin från tre till en månad för ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Detta med anledning av den utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin som hälso- och sjukvårdsutskottet i dag ställde sig bakom.
Enligt utvecklingsplanen ska fler barn och ungdomar med psykiska besvär kunna få vård på vårdcentralerna. På så sätt kan fler av de mest behövande barnen få vård inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.
En annan viktig del i utvecklingsplanen är att utveckla en bättre samverkan mellan olika vårdgivare. Det handlar om samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och kommunernas socialtjänst. Men också om samverkan mellan BUP-mottagningarna, vårdcentralerna och den barn- och ungdomsmedicinska sjukvården. Även samverkan med vuxenpsykiatrin behöver utvecklas. Det gäller framför allt barn och ungdomar i åldern 16-25 år.
För att kunna genomföra utvecklingsplanen behövs dels internt utvecklingsarbete men också ekonomiska resurser. Bland annat behöver kompetensen inom kognitivt inriktad psykoterapi utökas på BUP-mottagningarna. Det behövs också fler sjuksköterskor på distriktsmottagningarna och fortsatt utbyggnad av psykologisk kompetens inom primärvården.
2005 hade 10 000 barn och ungdomar under 18 år kontakt med den öppna barn- och ungdomspsykiatrin. De vanligaste diagnoserna var relationsproblem inom familjen, anpassningsproblem, stressreaktioner och hyperaktivitetsproblem. Drygt 700 barn och ungdomar sökte kontakt i primärvården för samma problem.
Moderaterna och kristdemokraterna reserverade sig till förmån för yrkande om återremiss.
Förslag om screening för att upptäcka bråck på stora kroppspulsådern
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår att alla 65-åriga män ska erbjudas screening (hälsoundersökning) för att eventuellt upptäcka bråck på stora kroppspulsådern i buken.
Hälso- och sjukvårdsutskottet stöder sitt beslut på en rekommendation från regionens program- och prioriteringsråd som bedömer att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att screening för bråck på stora kroppspulsådern leder till minskad dödlighet.
Bråck på stora kroppspulsådern i buken förekommer framför allt hos äldre män. Screening är ett sätt att upptäcka de personer som inte har några symtom men som riskerar att drabbas av bråck som kan brista.
Kostnaden per undersökning är låg och metoden har inga fysiska biverkningar. Däremot finns det etiska övervägningar. Personer som tidigare uppfattat sig som friska kommer att bli medvetna om att de är sjuka eller riskerar att bli sjuka. Detta kan i sin tur påverka livskvaliteten. Hälso- och sjukvårdsutskottet påpekar därför att det är viktigt att patienten får information om vad screeningen innebär.
Beslut om screeningen tas i regionstyrelsen.
Nationell patientenkät nästa år
Under 2008 kommer alla landsting att genomföra en gemensam patientenkät i hela landet. Patienterna kommer att få svara på frågor om bemötande, information, tillgänglighet och delaktighet. Syftet med enkäten är att få en bild om patienternas uppfattning om vård och behandling för att på så sätt kunna förbättra vården.
I dag mäter de flesta landsting patienternas upplevelser av vården. Mätningen sker på olika sätt och med olika metoder. Ett av syftena med en gemensam patientenkät är att göra det möjligt att göra jämförelser mellan landstingen och mellan klinikerna i hela landet. Dessutom går det att minska kostnaderna.