Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för nionde året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten utgör ett viktigt underlag såväl för poli¬tiska nämnder och styrelser som för de som på olika nivåer arbetar med kvalitet och verksamhetsutveckling. Kvalitetsuppföljningen visar på förbättringar men pekar också ut förbättringsområden.
Nya avsnitt, fler analyser och trender
Ambitionen är att varje ny rapport ska innehålla nya avsnitt. Årets rapport innehåller bland annat analys av ungas vårdkonsumtion, undvikbar slutenvård, uppföljning av prehospital vård, avsnitt om kostnad per patient (KPP) och analys av antibiotikaförskrivning. Några nya kvalitetsregister presenteras. Vissa områden återkommer i varje rapport och därigenom kan vi nu visa på trender över flera år.
Allt bättre uppföljning av resultat
Registrering av resultat är en förutsättning för att kunna följa kvaliteten i vården och ett led i förbättringsarbetet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning.
– Vården blir allt bättre på registrering och uppföljning och kvalitetsregistren mer heltäckande. De verksamheter som ännu inte aktivt arbetar med kvalitetsuppföljning måste börja diskutera sina resultat och engagera all personal i arbetet, säger Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör.
Exempel ur rapporten
Områden med stora variationer
Det finns områden med stora variationer. Inom diabetesvården där Västra Götalandsregionen hävdar sig väl finns ändå stor inomregional variation. Fortsatt uppföljning och fokus på förbättringar är viktig speciellt inom de områden som ligger sämst.
Tillgång till vård och vårdkonsumtion
Fyra av fem i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Andelen har ökat kontinuerligt, men sedan 2010 ses ingen ökning. Avviker något gör Fyrbodalsområdet där en lägre andel anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus.
Rapporten innehåller en särskild analys av primärvårdskonsumtion. Vårdkonsumtionen har ökat mest bland unga sedan 2005. Äldres vårdkonsumtion i primärvård är fortsatt hög, men har inte ökat senare år. Totalt har andelen besök ökat, men andelen jourläkarbesök ökar inte.
Högre tillgänglighet i Västra Götalandsregionen till sjukvårdsrådgivning och vårdcentral
Andelen telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen besvarade inom 3 minuter är från och med år 2012 klart högre i Västra Götaland än i riket som helhet. Högre andel telefonsamtal till vårdcentral besvaras samma dag än i riket i dess helhet.
Vad gäller vårdgarantin för planerad specialiserad vård¬ – 1:a besök respektive operation/åtgärd inom 90 dagar – har Västra Götalandsregionen haft en högre måluppfyllelsegrad än riket i dess helhet under år 2011 och 2012.
Glädjande ses en rejäl ökning för andelen genomförda besök inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer. Barn och ungdomspsykiatrin klarar vårdgarantin för besök men når inte målnivån för utredning och behandling.
Akutmottagningarna når inte målet för ledtiderna för akutbesöken.
Prehospital vård
I nytt avsnitt presenteras kort beskrivning av prehospital akutsjukvård eller ambulanssjukvård och ett urval av mätvärden. Bland annat mäts mediantid får larm till att ambulans anländer och andel patienter som nås av ambulans inom 20 minuter vid prio 1 larm. Målet nås inte i någon del av regionen. SU ligger närmast med 89 procent.
I årets rapport finns också kort beskrivning av kvalitetsregister vid ätstörningar RiksÄt, vid demenssjukdomar SweDem och Palliativregistret som följer upp patienter med lindrande vård.
Strokesjukvård
Ett omfattande förbättringsarbete pågår inom strokesjukvården. Väntetiderna till behandling har kortats kraftigt och fler får tillgång till trombolysbehandling. Dock har inte målet 11% nåtts för andel behandlade och Västra Götaland ligger lägre än riket.
Sjukhusen i VGR har lägre användning jämfört med riket av antikoagulantia (warfarin), medicin som bör ges vid förmaksflimmer. Behandlingen har en mycket stark strokeförebyggande effekt. Det finns också en variation i primärvård i förskrivning av Warfarin till flimmerpatienter
Cancersjukvård
Rapporten följer upp tio områden inom cancersjukvården. Generellt ligger regionens cancervård väl i nivå med den i riket. Det finns i årets rapport data att glädjas över. Fler patienter med misstänkt lungcancer utreds med PET/DT vilket gör att behandlingen kan planeras på ett säkrare sätt. Minskade väntetider ses redan för några processer. Det finns också data som visar att regionen inte lever upp till jämlik vård utifrån ett geografiskt perspektiv, delvis kan det bero på skillnader i bemanning exempelvis på diagnostiksidan men det finns skäl för sjukhusen att se över flöden och kompetenser
Dialysvård
Ett viktigt mätetal vid dialys är antalet behandlingar per vecka. Normalt rekommenderas tre behandlingar eller fler. Viss kvarvarande njurfunktion kan göra att man istället föredrar två längre behandlingar. Tyvärr ökar antalet patienter med endast två behandlingar per vecka i regionen liksom i Sverige. Det finns betydande skillnader i dialysfrekvens men skillnaderna tenderar att öka framförallt på Sahlgrenska sjukhuset.
Vid dialys krävs tillgång till blodbanan för att rena blodet i en dialysmaskin. Den bästa metoden är att genom en förberedande operation använda patientens egna blodådror och anlägga en s.k. AV-fistel. Det ger färre komplikationer, patienten behöver inte besväras av kvarliggande katetrar och det ger bättre möjlighet att ge tillräckligt med dialys. Falköping/Skövde tillhör de bästa enheterna i Sverige. Den lägsta andelen med fungerande fistel ses liksom tidigare i Göteborgsområdet dock har man genom ett gott arbete lyckats vända denna trend.
Kortare väntetid till operation vid höftfraktur
Vid höftfraktur är en prioriterad åtgärd att operera inom 24 timmar för att undvika ytterligare komplikationer. Samtliga sjukhus har förbättrat sig. Sjukhusen i Alingsås och Lidköping når målet 75% opererade inom 24 timmar. Väntetid till operationav höftfraktur är också en indikator inom uppföljning av jämlik vård.
Antibiotikaförskrivningen måste minska
Ett angeläget förbättringsområde är minskad användning av onödig antibiotika. Vid uppföljning av antibiotikaförskrivning når inget område målet högst 250 recept per 1000 invånare. Det finns en inomregional variation.
Öroninflammation till barn 1-6 år behöver i normalfallet inte behandlas med antibiotika. Trots detta är det över 80 procent av barnen med öroninflammation i gruppen 1-6 år som får antibiotika. Variationen i följsamhet till rekommendationer är stor på såväl nämnd- som vårdcentralsnivå. Behandlingen påskyndar inte läkningen och onödig antibiotikaanvändning ökar förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier. Liksom för antibiotikaförskrivning som helhet så finns även här en inomregional variation.
Behandling med antibiotika vid galloperationer är onödig och skall inte ges enligt de medicinska riktlinjerna. Fortfarande ges antibiotika i för hög utsträckning. Därför är det viktigt att öka följsamheten till riktlinjerna.
Läs verksamhetsanalys 2012 del 1
Läs verksamhetsanalys 2012 del 2