Framtidens hälso- och sjukvård
Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård 2025. Det är visionen om Framtidens hälso- och sjukvård som hälso- och sjukvårdsutskottet behandlade idag.
Uppdraget var att ta fram en idéskiss som bland annat visar vägen till, en stärkt närsjukvård, lokalsjukhusen framtida roll, en säkrad vårdplatstillgång och ett förbättrat omhändertagande.
I arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård konstateras att Sverige redan idag har en framstående hälso- och sjukvård där de flesta patienter är nöjda med den vård de får och som visar på goda medicinska resultat. Teknikutvecklingen och nya medicinska behandlingar har medfört förbättringar för patienterna på många sätt. Men det krävs nya arbetssätt och lösningar för att möta framtida behov och utmaningar.
Ett område som särskilt lyfts fram är närsjukvård och samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Patienten ska uppleva vägen genom vården som smidig och trygg och organisatoriska gränser ska inte utgöra hinder för att använda kompetenser och resurser på ett effektivt sätt. Vidare behöver det hälsofrämjande och förebyggande arbetet stärkas liksom delaktighet och en god kommunikation.
En annan viktig fråga var att säkra tillgången på vårdplatser. Som en del av arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård har Västra Götalandsregionen därför låtit göra en vårdplatsutredning som presenterades i september 2011. Utifrån denna har samtliga sjukhusförvaltningar tagit fram handlingsplaner för att minimera antalet överbeläggningar. Dessa följs sedan upp på regional nivå..
Grund för fortsatt utveckling
Framtidens hälso- och sjukvård ska utgöra grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet inom sjukvården i Västra Götalandsregionen och samordnas med andra övergripande aktiviteter och uppdrag. Ett av dessa är utvecklingen av så kallade närsjukvårdscentrum vid de tio lokalsjukhusen. I närsjukvården ingår hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande omvårdande, rehabiliterande och stödjande insatser. Den ska vara invånarnas kontaktpunkt i vården och klara cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdskontakter. Alla närsjukvårdscentrum behöver inte se likadana ut. Innehållet kan variera beroende på lokala förutsättningar. En första redovisning av förslag på hur detta kan se ut ska avrapporteras till hälso- och sjukvårdsutskottet i november 2012.
Ett annat utvecklingsarbete som knyter an till behovet av ett bättre omhändertagande är en utvecklingsplan för de mest sjuka äldre som syftar till att skapa en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Under hösten 2012 fortsätter arbete med att ta fram åtgärder för att genomföra denna plan.
Successivt under hösten kommer nya uppdrag att formas för att nå målen i Framtidens hälso- och sjukvård.
Invånar- och patientperspektiv
Arbetet med framtidens hälso- och sjukvård startade i januari 2011. Det utgår från ett invånar- och patientperspektiv. För att säkerställa detta perspektiv har invånare runt om i Västra Götalandsregionen bjudits in till dialog kring förväntningarna på den framtida hälso- och sjukvården. Samarbete har också skett med representanter från kommunerna i regionen
Ett 20-tal arbetsgrupper från olika delar av hälso- och sjukvården har därutöver medverkat i arbetet med att ta fram en målbild samt att identifiera viktiga insatsområden för att nå denna.
Regionstyrelsen föreslås besluta om ärendet den 9 oktober
Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsutskottet ställer sig bakom handlingsplanen för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att genomföra de insatser som föreslås i planen. I december ska hälso- och sjukvårdsdirektören lämna en delrapport till hälso- och sjukvårdsutskottet och i september 2013 ska slutrapporten lämnas.
Kunskapscentrum för Jämställd vård har samordnat arbetet med att ta fram förslaget till handlingsplan, i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och representanter från hälso- och sjukvårdens utförare. Syftet med uppdraget var att ta fram en handlingsplan för att kunna följa upp om vården som ges i Västra Götalandsregionen är jämlik och jämställd.
Prioriterade områden
Jämlik och jämställd vård är prioriterade områden där många insatser har gjorts de senaste åren. Alla verksamheter har ansvar för att göra vården mer jämlik. För att kunna lägga grunden för ett långsiktigt arbete behöver vi veta vilka faktorer av jämlikhet vi kan mäta, hur vi kan identifiera de största ojämlikheterna och vilket stöd verksamheterna behöver i sitt utvecklingsarbete.
Exempel på aktiviteter som ska genomföras under hösten:
• Genomgång av de vårddatabaser som Västra Götalandsregionen använder och vilka kategorier av jämlik vård dessa tar hänsyn till.
• Genomgång av medicinska riktlinjer och vårdprogram för att bland annat lyfta goda exempel där man tagit hänsyn till ett jämlikhetsperspektiv i texterna.
• Ta fram en vägledning för hur hälso- och sjukvården kan granska sina lokala dokument utifrån jämlikhet, exempelvis för att bli uppmärksam på begrepp och formuleringar som kan vara kränkande eller missvisande för olika patientgrupper.
Handlingsplanen pekar också ut sex fokusområden som är särskilt relevanta när det gäller ojämlikheter i vården: psykos, psykisk ohälsa barn och unga, bröstcancer, cervixcancer, äldre och läkemedelsanvändning samt användning av språktolk. För vart och ett av dessa områden ska man sammanställa genomförda insatser och lyfta fram goda exempel. De två första ska man arbeta med redan under hösten och de fyra resterande under våren.
Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård
Jämlik hälso- och sjukvård handlar om att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor och med gott bemötande till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning.
Jämställd vård handlar om att köns- och genusspecifika förhållanden beaktas i bemötande, diagnostik och behandling.
Hälso- och sjukvårdsutskottets delårsrapport per augusti 2012
Hälso- och sjukvårdsutskottets periodresultat ligger på -5 miljoner kronor. Budgeten för 2012 är 1856,2 miljoner kronor och helårsprognosen ligger på -50 miljoner kronor. För 2012 har utskottet rätt att använda eget kapital på 100 miljoner kronor för att finansiera ordnat införande av nya läkemedel och metoder och 20 miljoner kronor för insatser för barn och unga med psykisk ohälsa vilket gör att underskottet kan finansieras.
Dessutom tillför regionstyrelsen HSU ett bidrag utöver budget på 31 miljoner kronor för HPV-vaccinationerna.
Hälso- och sjukvårdsutskottet godkänner delårsrapporten och översänder den till regionstyrelsen.