Västra Götalandsregionens årsredovisning 2013:
Tufft år med patienter och verksamhet i fokus
Västra Götalandsregionens årsredovisning för 2013 är nu klar och behandlades av regionstyrelsen på tisdagen. Verksamhetens ekonomiska resultat blev ett överskott på 566 miljoner kronor, men på grund av att räntan sänktes för pensionerna, ökade kostnaderna så att det totala årsresultatet blev ett minus på 301 miljoner kronor. Samtidigt uppnåddes de flesta av regionfullmäktiges prioriterade mål.
– 2013 blev periodvis ett tufft år, speciellt för de sjukvårdsanställda, till exempel under sommaren och årets inledning då det fanns många vakanser. Trots detta har personalen gjort stora ansträngningar för att ge patienterna en god vård och för att genomföra nödvändiga förändringar, säger regiondirektör Ann-Sofi Lodin.
Under 2013 har arbetet med helhet och samsyn inom organisationen tagit fart. Den nya ledningsstrukturen från 2012, med tre koncernledningsgrupper där förvaltningscheferna finns representerade, har spelat en stor roll för att garantera att förändringar genomförs.
– Arbetssätten har utvecklats och vi blir allt bättre på att använda våra gemensamma resurser, utifrån de fördelar vi faktiskt har genom att vara en stor region. Vi jobbar också allt oftare tvärs över organisatoriska gränser, med fokus på invånare och patienter, kvalitet och tillgänglighet, säger Ann-Sofi Lodin.
Som samlande och drivande aktör för utvecklingen i hela Västra Götaland och satsade Västra Götalandsregionen under 2013 bland annat på entreprenörskap och nyföretagande och att matcha utbildningsinsatser mot branschernas behov av arbetskraft. Här spelar Västra Götalandsregionens egna skolor – folkhögskolor och naturbruksgymnasier – en allt viktigare roll.
Kompetensförsörjning en viktig fråga
En viktig fråga under 2013 var den framtida kompetensförsörjningen. Under året tog Västra Götalandsregionen bland annat beslut om en kompetensförsörjningsstrategi och om att satsa på betald specialistutbildning för sjuksköterskor.
– Beslutet om en gemensam strategi för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en viktig milstolpe för att säkra att vi har de medarbetare vi behöver, nu och i framtiden, säger Ann-Sofi Lodin.
Andra resultat och satsningar under 2013 var att:
- 550 undersköterskor deltagit i olika kompetensutvecklingsinsatser
- kostnaderna för bemanningsföretag har minskat
- löneskillnaderna mellan könen har fortsatt att minska
- satsningarna på att uppnå jämställda löner inom prioriterade grupper har fortsatt
- den långa sjukfrånvaron har ökat
Sjuksköterskor är fortsatt den största gruppen medarbetare med 10 807 anställda. Undersköterskorna var 6 194, läkarna 4 752. Totalt hade Västra Götalandsregionen 51 126 anställda vid årets slut och andelen män var 21,2 procent.
Ekonomi
Det ekonomiska helårsresultatet för Västra Götalandsregionen blev ett underskott på 301 miljoner kronor. Samtidigt visar stora delar av verksamheten, frånsett några av sjukhusen, resultat i balans med ett sammanlagt överskott på 85 miljoner kronor.
– Att koncernresultatet totalt sett ligger på minussidan har framför allt påverkats av en stor minuspost på närmare 1,4 miljarder i och med ökade kostnader för pensionerna. Samtidigt påverkades vårt resultat positivt genom återbetalning av försäkringspremier med 528 miljoner. Räknas dessa två poster bort är koncernresultatet ett överskott på 566 miljoner vilket är ett gott resultat för 2013, säger ekonomidirektör Joakim Björck.
Jämfört med 2012 ökade de totala intäkterna med 4,5 procent. Ökningen består både av höjda statsbidrag men även av tillskottet från skattehöjningen med 25 öre. Nettokostnaderna ökade med 4,4 procent.
Likviditeten är god och låg i december på 7,8 miljarder vilket gör att Västra Götalandsregionen har en god betalningsberedskap. Västra Götalandsregionen har under 2013 fortsatt ha den högsta kreditvärdighet, AAA, enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Under 2013 var investeringsnivån fortsatt hög, 2,8 miljarder kronor. Flera stora fastighets- och verksamhetsprojekt pågår inom hälso- och sjukvården, till exempel Bild och InterventionsCentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Vårdutveckling 2010+ vid Södra Älvsborgs Sjukhus.
Kontaktpersoner: regiondirektör Ann-Sofi Lodin 0706-32 11 65, ekonomidirektör Joakim Björck 0700-82 35 78, personaldirektör Karin Odhnoff 0702-81 50 25.
Barnskyddsteam för ökade kunskaper om barn som far illa
Västra Götalandsregionen ska bilda ett regionalt barnskyddsteam för att stärka personalens kompetens och fokusera på kunskaper kring barn som far illa. Tanken är att barnskyddsteamet ska bli ett nav i barnskyddsfrågor och bygga vidare på de arbeten som redan pågår i regionen. Teamets uppgift är att arbeta med hur man upptäcker, utreder och dokumenterar misstankar av utsatta barn/ungdomar och hur man bäst kan stötta dem och deras föräldrar.
Barnskyddsteamet kommer att tillhöra Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och bland annat att bestå av speciellt utbildade läkare och beteendevetare. Barnskyddsteamet kommer att införas med start 1 juli 2014.
Det regionala barnskyddsteamet ska samarbeta med verksamheter och organisationer som arbetar med liknande frågor, t.ex. barnmottagningar, sjukhus, primärvård och kommunala barnahus. Barnskyddsteam finns idag i bland annat i Stockholm och Uppsala, och fler landsting och regioner håller på att starta liknande verksamheter.
Lustgasdestruktion minskar klimatpåverkan
Förlossningsavdelningarna vid Västra Götalandsregionens sjukhus ska utrustas med moderna anläggningar för att ta om hand och förstöra lustgas. Det beslutades av regionstyrelsen på tisdagen. Målet är att minska utsläppen av lustgas med 75 procent. Arbetet ska vara klart 2015 och investeringen beräknas kosta 17,5 miljoner kronor.
Målet för destruktionsanläggningarna finns med i Västra Götalandsregionens miljöprogram där det står att lustgasutsläppen år 2020 ska ha minskat med 75 procent jämfört med 2009.
Utsläppen av lustgas är vårdens enskilt största klimatpåverkande utsläpp. Gasen tillhör växthusgaserna och påverkar både klimatet och bryter ner ozonskikt. Lustgasens påverkan på miljön är nära 300 gånger starkare än koldioxid. Lustgas används främst inom förlossning och anestesi. Eftersom det är en avgränsad del av vården ger detta bra förutsättningar för att minska utsläppen av lustgas utan risker för minskad vårdproduktion eller patientnytta.
Fastighetsinvesteringar för 156 miljoner kronor
Regionstyrelsen beslutade på tisdagen om en rad fastighets-, lokal- och energiinvesteringar för sammanlagt 156 miljoner kronor. Bland annat ska en ny gymnastikhall och aula byggas vid naturbruksgymnasiet i Svenljunga och lokaler för hörsel- och dövverksamheten byggas om vid Skaraborgs sjukhus i Lidköping.
Dessutom ska 18 energibesparande projekt genomföras för att på sikt uppfylla målet om att halvera energikostnaderna i de egna fastigheterna.
Investeringarna som regionstyrelsen beslutade om:
- Nybyggnation av multihall – gymnastiksal/aula – för Svenljunga naturbruksgymnasium - 18,2 miljoner kronor.
- 18 energibesparande projekt i Västra Götalandsregionens fastigheter - 67,9 miljoner.
- Gemensam mottagning och entréhall vid Skaraborgs sjukhus i Mariestad - 14,5 miljoner.
- Ombyggnad vid Skaraborgs sjukhus i Lidköping för hörsel- och dövverksamheten inom Habilitering & Hälsa - 4,8 miljoner.
- Södra Älvsborgs sjukhus i Skene, till- och ombyggnad för ambulansverksamheten - 24,8 miljoner.
- Ombyggnad vid NU-sjukvården i Trollhättan för gynmottagning och logopedmottagning - 25,8 miljoner kronor.
Nytt samverkansavtal mellan Sverige och Norge om ambulanshelikoptersjukvård
För att höja kvaliteten och ge en säkrare och bättre vård för patienter som vårdas och transporteras med ambulanshelikopter beslutade regionstyrelsen på tisdagen att anta och skriva under ett avtal som reglerar samverkan kring luftburen ambulanssjukvård i gränsområdet mellan Sverige och Norge.
För den enskilde som vistas eller bor i gränsområdet kommer det utökade och formaliserade samarbetet innebära en ökad trygghet. Patienten ska inte uppleva någon skillnad mellan en svensk eller en norsk hjälpinsats. Det gemensamma avtalet reglerar både ekonomi, rutiner och ansvar kring samarbetet med vårdinsatser över gränserna. I avtalet tydliggörs de medicinska ansvarsfrågorna och ledningen vid olika akutinsatser.
Det är fem svenska regioner/landsting och fyra norska som tillsammans med Västra Götalandsregionen kommer att samarbeta om ambulanshelikoptersjukvården.
För mer information http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Luftburen-ambulanssjukvard/ Kontaktperson: Ordförande i styrgruppen Mats Friberg 0709-50 41 31
Övriga beslut vid dagens sammanträde.
Kommentarer till besluten kan finnas på partiernas hemsidor.