Specialistsjukvården byggs ut i Göteborgsområdet
Om fem år kommer befolkningen i Göteborgsområdet att ha vuxit med 80 000 invånare. Det innebär ett ökat behov av vård bland annat när det gäller öppen specialistsjukvård. Regionstyrelsen förslog därför idag att bygga ett nytt specialistsjukhus och ett dagkirurgiskt centrum i Frihamnsområdet på Hisingen.
Regionstyrelsen vill också utreda två förslag till specialistsjukhus i västra Göteborg. Det ena förslaget handlar om att bygga ett nytt specialistsjukhus vid Frölunda Torg, det andra handlar om att bygga ett specialistsjukhus tillsammans med ett dagkirurgiskt centrum vid Högsbo Sjukhus.
Ett av de två specialistsjukhusen kan komma att upphandlas. En förstudie ska också göras för att beskriva för- och nackdelarna med vårdplatser på specialistsjukhuset i Frihamnen. Det kan också bli aktuellt med fler specialistsjukhus i området Centrum/Härlanda/Örgryte och i övriga kranskommuner.
— Det finns flera skäl till varför vi behöver utveckla och förstärka specialistsjukvården i Göteborgsområdet, säger regiondirektör Ann-Sofi Lodin. Det handlar dels om att möta ett ökat vårdbehov men också om att lokalerna vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus är omoderna och behöver ersättas inom fyra till fem år.
— Vi behöver också hitta nya sätt att arbeta och organisera oss. Patienterna ska inte behöva åka till akutsjukhuset för att få sin specialistvård utan mer av vården kan ske utanför de stora sjukhusen. Det är bättre för patienten och mer kostnadseffektivt för vården. Dessutom avlastar vi akutsjukvården och säkrar SUs roll som universitetssjukhus.
Mer specialistvård utanför akutsjukhusen
De specialistsjukhus som föreslås ska innehålla öppenvårdsmottagningar för att ta hand om invånarnas vanligaste vårdbehov, till exempel barnmedicin, öron-näsa-hals, gynekologi, hud, diabetesvård, hjärt-lungsjukvård samt barn- och vuxenpsykiatri. Det ska också finnas laboratorium och röntgen.
— En patient har ofta flera kroniska sjukdomar och många patienter behöver träffa flera olika specialister. Om vi kan samordna vården och hitta ett nära samarbete mellan olika specialiteter och med primärvården kan vi ge patienterna en ökad trygghet och kontinuitet, säger Ann-Sofi Lodin.
Specialistsjukhusen kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar och behov.
Fler operationer på dagkirurgiska centrum
Idag görs allt fler operationer i dagkirurgi, där patienten kan gå hem samma dag och där det inte behövs annan sjukhusvård. För att kunna göra fler operationer och förbättra tillgängligheten föreslår regionstyrelsen att patienterna i större utsträckning opereras vid dagkirurgiska centrum. Operationen ska som regel göras av den läkare som patienten har träffat tidigare på sitt specialistsjukhus.
— Genom att samla en del av den dagkirurgiska vården på dagkirurgiska centrum kan vi göra fler operationer och samtidigt höja kvaliteten i vården, säger Ann-Sofi Lodin.
Men all dagkirurgi ska inte göras på ett dagkirurgiskt centrum. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs Sjukhus, Alingsås Lasarett och Angereds Närsjukhus kommer även i fortsättningen att ha en stor del dagkirurgi.
Upphandling av kataraktsjukvård
Angereds Närsjukhus kommer att fortsätta utvecklas med specialistmottagningar och dagkirurgiska operationer. Regionstyrelsen vill att sjukhuset ska drivas i egen regi i stället för de tidigare planerna på upphandling.
Regionstyrelsen beslutade också att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma med ett förslag om att upphandla kataraktsjukvård (grå starr) i Göteborgsområdet och att återkomma med förslag till närsjukvårdssystem i övriga delar av Västra Götaland.
Slutligt beslut om sjukvården i Göteborgsområdet fattas av regionfullmäktige den 14 april.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.
Västra Götalandsregionen vill bli en Fairtrade-region
Västra Götalandsregionen, VGR, vill bli en Fairtrade-region och regionstyrelsen föreslår därför att VGR ska ansöka om Fairtrade-diplomering hos föreningen Fairtrade Sverige. VGR uppfyller redan idag i stort sett föreningens kriterier och diplomeringen ligger i linje med VGR:s mål och strategier.
Att främja en hållbar konsumtion är idag en av VGR:s målsättningar. Därför arbetar VGR idag med etisk upphandling med målet att förbättra arbetsvillkoren i låg- och medelinkomstländer. VGR använder också redan idag Fairtrade-märkta produkter i verksamheten, framförallt inom livsmedelsområdet.
Bakom ansökan om att bli en Fairtrade-region finns fem skäl.
- VGR bidrar till hållbar konsumtion i verksamheten och hos invånarna.
- VGR synliggör organisationens befintliga arbete för hållbar konsumtion.
- Fairtrade stärker Västra Götalandsregionens varumärke.
- Fairtrade stärker VGR internt bland de anställda. En arbetsgivare som tar samhällsansvar är en attraktiv arbetsgivare.
- VGR bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor i låg- och medelinkomstländer.
Regionstyrelsens beslut, som även omfattar att styrelsen utses till styrgrupp för Fairtrade-arbetet, är ett förslag till regionfullmäktige som slutgiltigt beslutar om ansökan om att VGR blir en Fairtrade-region.
Representationspolicy och riktlinjer för representation
Regionstyrelsen har fastställt nya riktlinjer för representation och föreslagit en ny representationspolicy. Representationspolicyn beskriver hur Västra Götalandsregionen ska agera vid representation inom och utanför Sverige. Den gäller alla medarbetare och förtroendevalda.
Policyn slår fast att Västra Götalandsregionens värdskap ska vara välkomnande och bidra positivt till regionens anseende. Representationen ska alltid ha ett samband med, och ha ett värde för, verksamheten. Representanter från VGR ska agera professionellt och förtroendeingivande.
Riktlinjerna ska underlätta för medarbetarna att göra rätt. Det ska också vara lätt för chefer att ta ansvar för att policyn efterlevs och att man följer regelverket. I riktlinjerna anges bland annat att Västra Götalandsregionen i första hand ska använda egna lokaler vid representation och att huvudregeln är att alkohol inte ska förekomma. I riktlinjerna finns också bestämmelser för gåvor och uppvaktningar. Policyn fastslås av regionfullmäktige.
Västra Götalandsregionen ansöker om fortsatt uppdrag för rikssjukvård
Västra Götalandsregionen ansöker hos Rikssjukvårdsnämnden om fortsatt uppdrag för att bedriva rikssjukvård för hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
SU har bedrivit rikssjukvård inom dessa områden i flera år med goda medicinska resultat som står sig väl i internationella jämförelser. Västra Götalandsregionen har satsat utbildnings- och forskningspengar för att utveckla verksamheten och bedömer att SU är väl rustat för fortsatta uppdrag.
Uppdragen för hjärttransplantationer och lungtransplantationer delas med Region Skåne genom Skånes Universitetssjukhus och uppdraget för levertransplantationer delas med Stockholms läns landsting genom Karolinska Universitetssjukhuset.
Kungälvs sjukhus byggs ut för en miljard
Regionstyrelsen gav på tisdagen klartecken för en ny vårdbyggnad vid Kungälvs sjukhus. Med den nya byggnaden för somatisk vård ska sjukhuset möta framtidens vårdbehov. Byggnaden är ett första steg för att skapa förutsättningar för sjukhusets ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i göteborgsområdet.
Den nya vårdbyggnaden, som kommer att vara klar tidigast 2018, ger möjlighet till förnyelse av samtliga somatiska vårdavdelningar till exempel medicin, kirurgi/ortopedi och geriatrik. Det blir också möjligt att öka antalet vårdplatser.
När nybygget är klart ska de nuvarande lokalerna anpassas till sjukhusets nya roll som en del av sjukvården i göteborgsområdet. Enligt planerna ska lokalerna som blir tomma byggas om till nya mottagningar och dagsjukvård dessutom ska akuten byggas ut och röntgen och laboratoriemedicin dimensioneras för att möta ökande behov.
Den nya bygganden får enligt styrelsens beslut maximalt kosta drygt 1 miljard kronor. Där till kommer utrustningen i lokalerna som får kosta 110 miljoner kronor.
Mer information publiceras under dagen på Kungälvs sjukhus hemsida
Halv miljard satsas på Alingsås lasarett
För att möta framtidens vårdbehov och utveckla Alingsås lasarett som akutsjukhus med en närvårdsprofil har regionstyrelsen beslutat om en om- och tillbyggnad av lasarettet för drygt 500 miljoner kronor. Projektet omfattar en ny byggnad för att utöka antalet vårdplatser och samtidigt frigöra utrymme på den befintliga operationsavdelningen.
Efter om- och tillbyggnaden kommer sjukhuset att få en större lokalyta och kunna ta ett större ansvar för den planerade vården. Kapaciteteten ökar för såväl inneliggande kirurgi som den dagkirurgi som kräver sjukhusets resurser.
Tillbyggnaden kommer att följa sjukhusets befintliga struktur, med fyra våningar och en teknikvåning. Sjukhuset får en mer rationell och flexibel struktur, ökad tillgänglighet, tydliga kommunikationsstråk med utblickar och ljusinsläpp samt väl genomtänkta samband mellan de olika verksamheterna. Byggnaderna kommer att uppföras med mycket hög energieffektivitet. För att ge plats för den nya bygganden kommer riva den uttjänta köksbyggnaden att rivas.
Läs mer i pressmeddelande från Alingsås Lasarett
Likvärdiga ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen
Regionstyrelsen har godkänt en utredning om ungdomsmottagningarna i Västra Götaland.
Tillsammans med kommunerna ska Västra Götalandsregionen se till att det finns kompetenser och resurser vid ungdomsmottagningarna för att ge ungdomar i hela regionen ett mer likvärdigt stöd.
I utredningen föreslås en modell med en huvudmottagning och bas- och/eller närmottagningar. Modellen innefattar också en standard för vilka kompetenser och vilka resurser som ska finnas på de olika nivåerna.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare i år beslutat om en satsning på ungdomsmottagningarna på nio miljoner kronor under en treårsperiod.
Läs mer i pressmeddelande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Alla besluten vid sammanträdet i korthet
Kommentarer till samanträdet kan finnas på partiernas hemsidor
Handlingar tillsammanträdet
Regionstyrelsens ledamöter